SÅ TYCKER POLITIKERNA OM FÖRSLAGET

– Grundtanken med förslaget är tillfälliga förenklingar i vissa speciella situationer. I grunden tror jag att det är ett bra sätt att hantera den situation som uppkommit. Det är ganska rimligt att man söker efter förenklingar i nuläget. Men det viktiga är trots allt att regeringen och Migrationsverket har en bra dialog med kommunerna. Att lösa eventuella konflikter som uppstår genom bygglovsprövning är en olycklig väg. Det svåraste för kommunerna är att lösa situationen för de asylsökande som har fått permanent uppehållstillstånd. Med det här förslaget löser staten sina egna problem, men inte kommunernas.

– Jag har inte sett förslaget, men rent generellt kan det vara bra att ta snabba beslut i undantagsfall. Men förenklingarna får inte utnyttjas på fel sätt. Man måste kunna ställa vissa grundkrav, förslaget får inte användas som en enkel lösning för att förvara asylsökande. Det är lika viktigt att skapa bra förläggningar som har kontakt med samhället runt omkring, annars blir förslaget kontraproduktivt. Om förslaget går igenom måste det användas med med varsamhet, inte till förvaring.

– Min uppfattning är att rimliga regler under en begränsad tid i exceptionella situationer kan vara bra. Ibland är det nödvändigt med snabba beslut för att få fram flyktingbostäder. Men ett undantag måste vara ett undantag. Grundregeln måste fortfarande vara att beslut går att överklaga. Centralt i sammanhanget är att alla involverade parter lägger stor vikt vid att förse alla berörda med god information om etableringen. I Solna är grundproblemet fortfarande att det inte byggs några hyresrätter.

– Man ska alltid vara vaksam när staten tar över kompetens från kommunerna. Vi i kommunerna känner ändå vår verksamhet bäst. Hittills har vi i Sundbyberg hanterat flyktingmottagandet på ett bra sätt. Om det behövs den här typen av boenden framöver så kommer vi att kunna hantera det också. Det vore bättre om staten koncentrerade sig på reformer som underlättar det vanliga bostadsbyggandet för kommunerna. Där borde man överföra mer makt till kommunerna.

– Efter att ha snabbt ha läst igenom promemorian ser jag att det finns både goda ansatser som skulle kunna skapa snabbare anordning av boenden, men också klara orosmoment som exempelvis i fråga om kommunens självbestämmande. Det är trots allt kommunen som har ett totalansvar för välfärd, boende och för att förvalta miljön för framtida invånare. Jag frågar mig var regeringen vill ta in kommunernas expertkunskap när det gäller var, när och hur boenden kan etableras. Det måste skapas ett samarbete där kommunerna själva får rätten att hitta snabbare lösningar.

– Förslaget kan vara en bra lösning för att hantera den situation som finns just nu. I Sollentuna har vi försökt ordna boenden som har fallit på olika delar av plan– och bygglagstiftningen, exempelvis i Sollentunahems gama kontorslokal vid Norrvikens centrum och i några kontorslokaler på Djupdalsvägen. Det är bra om vi får möjligheter att utöka boenden för asylsökande. Jag tror förslaget kan vara en bra väg bra som en kortsiktig lösning. Men att dialog måste ske både med kommun och närboende för att skapa förståelse för vad som händer inte minst när möjligheten att överklaga försvinner.

Thomas Ardenfors (M), ordförande i stadsbyggnadsnämnden, Sollentuna:

– Jag har inte läst promemorian ännu, men har fått den återgiven för mig i stora drag. Generellt för mig som politiker är det oerhört viktig att kommunen har kontroll på hur samhället utvecklas. Det här handlar inte bara om undantag som i och för sig kan ha ett vällovligt syfte. Till syvende och sist hamnar verkligheten alltid i kommunens knä. Det är beklagligt om man bara ser kommunen som en plats och inte som en samarbetspartner. Samma regering som stoppar bygg- och detaljplaner i Sollentuna kan inte samtidigt kräva att vi ska upplåta platser där människor kan bo. Vi tar ansvar. Men vi vill ha samarbete, inte bli ålagda saker.

– Jag har inte läst förslaget, men generellt upplever jag att man alltför ofta går förbi kommunerna när de gäller olika typer av boenden. Många gånger har kommunen inte ens känt till att det planeras boenden i lägenheter eller en villa som någon har hyrt. När människor sedan vill överklaga måste man gå till byggnadsnämnden som ju egentligen bara ska pröva ärendet enligt gällande bygglagstiftning. Däremot har byggnadsnämnden ingenting med själva huvudverksamheten att göra, hur många människor det handlar om och om det exempelvis finns barn med i bilden. Alltför ofta blir man informerad genom media om planerade boenden för exempelvis asylsökande.