Trygg, tryggare, Solna
Solna stad klättrar i trygghetsindex Nu har 2 700 invånare fått säga sitt om tryggheten i Solna. Staden upplevs som tryggare än för tio år sedan, och minst oro känner man i Bergshamra. Det enda område där tryggheten har minskat är i samband med idrottseve
Iår lägger Solna stad 10 miljoner kronor specifikt på trygghetsåtgärder i stadsmiljön, såsom bättre belysning och sanering av klotter. Även i nästa års budget läggs 10 miljoner kronor.
För att ta reda på var pengarna behövs bäst har Solna stad beställt en omfattande trygghetsinventering som precis har blivit klar. Stiftelsen Tryggare Sverige har skickat ut totalt 2 700 enkäter till Solnaborna.
Inventeringen visar att Solna är en trygg stad att leva och verka i. Jämfört med många andra kommuner får Solna ett mycket gott resultat när alla trygghetsfaktorer räknas samman, och oron för att utsättas för brott är låg.
Bergshamra är det område där flest känner sig trygga, följt av Järva/Nya Ulriksdal och Frösunda. Samtidigt konstateras det att trygghetsinsatser krävs i Hagalund, Solna centrum/Skytteholm och Haga Norra/Haga.
– Jag är glad att resultatet så tydligt visar att Solna är tryggt och att tryggheten har ökat, säger kommunstyrelsens ordförande Pehr Granfalk (M) i ett pressmeddelande. Det är roligt för Bergshamra att pekas ut som det tryggaste området. Vi ska nu fortsätta satsningarna på stadsmiljön och i samverkan med polisen arbeta med tryggheten i Hagalund.
Det enda område där Solna sticker ut negativt jämfört med andra kommuner, är att 8 procent av kvinnorna och 13 procent av männen uppger att de aktivt har avstått idrottsevenemang. Detta är höga siffror ur nationellt perspektiv och utgör ett av tre problemområden som behöver åtgärdas. Frågan ska utredas tillsammans med AIK och andra idrottsföreningar.
– Det är nog inte konståkning som har genererat otrygghet utan framförallt fotbollsderbyn, säger kommunalrådet tillika trygghetsrådets ordförande Samuel Klippfalk (KD). Det är de lag som spelar sådana matcher som man får ha den dialogen med. Det här är inte isolerat för Solna, utan samma problematik finns i andra delar av Stockholm.
Solnas övriga två identifierade problemområden är nedskräpning och det faktum att få Solnabor tycker att polisen bryr sig om lokala problem. Det sistnämnda har inte förändrats sedan förra mätningen, 2006.
Kartläggarna noterar även två problem som behöver uppmärksammas, även om siffrorna inte är alarmerande höga. Dels oron för att bli överfallen eller misshandlad, dels oron för att åka buss eller tåg. Inom bägge kategorier känner sig dubbelt så många kvinnor som män oroliga.
– Ofta handlar otryggheten om att man inte känner sig sedd. En plats som inte är estetiskt vacker, exempelvis Solna station, kan kännas trygg eftersom det finns andra personer där och man har social kontroll över varandra. I nya bostadsområden planerar man så att det finns stråk där man känner sig sedd, säger Samuel Klippfalk.
Är det aktuellt att bygga om i staden för att skapa sådana stråk?
– Ibland kan man med ganska enkla medel öka tryggheten, exempelvis röja buskage och sly, men vad gäller större ombyggnationer får man väga kostnad mot nyttan. Det kan vara en längre sträcka och då är det kanske bättre att ta ett helhetsgrepp när det exploateras och byggs nytt. Vi får ändå komma ihåg att Solnaborna känner sig trygga överlag och att resultat har gått i rätt riktning.
Övriga trygghetsskapande åtgärder som staden ska fortsätta arbeta med är systematiskt arbete mot nedskräpning, skadegörelse och klotter samt att satsa på god belysning, välskötta grönområden och bra beskärning av träd och buskar.
Staden ska ha en fortsatt samverkan med polisen, med brottsförebyggande arbete i form av bland annat ökad polisiär synlighet och brottsbekämpning på otrygga platser.
Jag är glad att resultatet så tydligt visar att Solna är tryggt och att tryggheten har ökat.