”Fler kontor en kortsiktig lösning”
Solna och Trafikverket har kommit överens om vad som ska ske i Solna då Mälarbanan breddas. En kortare del, cirka 450 m, däckas över från Frösundaleden till Nybodagatan och det byggs en pendeltågsstation i Huvudsta. För detta skall Solna betala 600 miljon
Sundbyberg var tidiga med sitt krav på överdäckning, så där har Trafikverket haft tid och möjlighet att anpassa sina planer. För 800 miljoner kronor får man nergrävning av järnvägen genom i stort sett hela centrala Sundbyberg och får en sammanhållen stadskärna.
Då Solna (tillfälligt?) släppte Huvudstaleden i tunnel var många beslut redan tagna och en del redan byggt, så att överdäckningen inte kan gå längre än till Nybodavägen. Det blir inte ens en nedgrävning utan järnvägen byggs bara över. Det blir en ny typ av barriär mellan Huvudsta och Skytteholm.
Kommunstyrelsens ordförande Pehr Granfalk (M) säger att överdäckningen inte ska belasta Solnas skattebetalare. Därför kommer man att maximera vad man kan få ut och då blir det huvudsakligen kontor. Men är det ens ekonomiskt det bästa? För en kontantsumma säljer man byggrätter och pengarna går direkt till denna investering.
Man får fler kontor som inte bidrar med mycket. Företag betalar ingen kommunalskatt, men genererar ökad trafik och ställer krav på infrastruktur. Det är som att kissa på sig – en kortsiktig lösning.
Det är som att kissa på sig – en kortsiktig lösning.
Säg att man istället satsar på bostäder. En byggrätt för en normal lägenhet i detta läge är värt cirka en miljon. 600 lägenheter skulle bekosta överdäckningen. Låt säga att 1 000 skattebetalare flyttar in. Skatteunderlaget i Solna är 258 565 kr per person (inklusive barn och pensionärer), kommunalskatten är 17,12 procent. En överslagsberäkning ger 44 miljoner kronor. Alltså 44 miljo- ner kronor i ökade kommunalskatteintäkter varje år.
Men vän av ordning invänder då och säger att kommunen får ökade utgifter för dessa nya invånare. Men det kom- penseras delvis genom att varje nytt barn och pensionär förändrar demografin så att Solna behöver betala mindre utjämningsskatt. Det årliga tillskottet i kommunens budget är så stort att det borde räcka till att ta ett lån på 600 miljoner kronor, så egentligen kan man ta mindre betalt för byggrätten och få lägre hyror. I kontorsfallet gäller inte detta, då det är en engångstransaktion.
Men varför prioriterar då kommunen kontor framför bostäder? Ja, varför?