Värt att veta om viruset och vaccinet:

VIRUSET:

Det finns många olika typer av coronavirus. De flesta finns hos djur. Några få kan smitta människor. Det som i slutet av 2019 tros ha spridits från fladdermus till människa vid en djurmarknad i Kina benämns sars-cov-2. Sjukdomen har namnet covid-19.

Virus är världens minsta och antagligen vanligaste livsform, och bara ett stycke genetisk kod. Men virus är skickliga på att föröka sig, genom att ta sig in i, och infektera, celler.

Bilder på coronavirusen visar en boll med små utskott. Det är så kallade spikproteiner som gör att viruset kan fästa vid celler. Kroppens immunförsvar reagerar på inkräktaren, och vi får sjukdomssymtom.

Att människor dör är inget som gynnar viruset, utan det anpassar sig, muterar, för att kunna finnas kvar. Den mutation som upptäckts i Storbritannien ska vara mer smittsam, vilket ju gynnar viruset.

VACCINET:

Redan i början av pandemin offentliggjorde kinesiska forskare viruset genetiska kod, och racet efter ett vaccin startade.

Först att godkännas i EU var Pfizer-Biontechs vaccin, som började användas i mellandagarna. Det är ett mRNA-vaccin och helt syntetiskt. Det behöver alltså inte odlas fram i labb och kan därför tillverkas snabbt.

Coronavirusets genetiska kod är uppbyggd av ribonukleinsyra, RNA, och när ”budbärar-RNA” injiceras triggas immunförsvaret igång och bildar antikroppar.

Astra Zenecas vaccin är ett så kallat vektorbaserat vaccin, ett förkylningsvirus som försvagats för att inte orsaka sjukdom. Innehållet har ”bytts ut” så att sars-cov-2 proteiner kommer in i cellerna. Immunförsvaret skapar då antikroppar mot detta.

Även i Sverige, på Karolinska Institutet, forskar man på flera olika sorters vaccin. Ett av dem är ett dna-vaccin. KÄLLOR: LÄKEMEDELSVERKET, KI, REGION STOCKHOLM, REGERINGEN, FOLKHÄLSOMYNDIGHETEN