VALET. Så ska köerna på akutsjukhusen kortas
Olika medicin, från vänster till höger Är lösningen mer pengar – eller smartare arbetssätt? Det beror på vem du frågar.
Larmen från regionens akutsjukhus har handlat om personalbrist, vårdplatsbrist, och underskott i budgeten.
Väntetiderna på våra akutmottagningar är längst i landet. Och i vintras sade barnmorskor vid akutsjukhusen upp sig på löpande band, i protest mot den tuffa arbetsmiljön. Till slut sköt regionen till över en halv miljard kronor och ett program togs fram för att få dem att stanna.
Mun efter matsäck
Enligt regionpolitikern Amelie Tarchys Ingre (L) borde man ha lyssnat på barnmorskorna tidigare. Men det handlar inte bara om pengar för att få akutsjukhusen på fötter, enligt de styrande blågröna politikerna.
Uppdraget har minskat och endast den vård som behöver akutsjukhusens resurser ska ges där. Övrig vård har flyttat ut till kliniker och mottagningar ”på stan” via vårdvalet.
Sjukhusen måste helt enkelt rätta mun efter matsäck.
– Det behövs mer personal, men personalen ska också användas rätt. De ska till exempel inte behöva ägna tid år krånglande it-system, säger hon.
Närakuter avlastar
Dessutom finns numera elva närakuter, och ytterligare två planerar att öppnas nästa år.
– Närakuterna hade 350000 besök under 2021. Patienterna får vård snabbare, och de avlastar akutsjukhusen som därmed får kortare köer.
Men för flera akutsjukhus går ekvationen ändå inte ihop.
Danderyds sjukhus ligger 300 miljoner kronor back i 2022 års budget och räknar med att behöva spara in 336 tjänster. Södersjukhusets underskott är på 371 miljoner kronor.
En förklaring kan vara att andelen vårdtunga patienter ökat, medan de lättare tas omhand på närakuterna. Sjukhusen går därmed miste om de snabbare pengarna.
Karolinska universitets- sjukhuset däremot, som tidigare varslat om personalneddragningar, går plus i år.
– De har pressat sin personal att jobba kvällar och lördagar och har haft en vårdproduktion på över 100 procent. Det är inte rimligt att tvingas överproducera för att klara ekonomin, säger Anna Sehlin (V).
Mer pengar behövs
Hon menar att det behövs höjda löner, eller förkortad arbetstid med bibehållen lön, för att kunna rekrytera och behålla personal. Då kan fler vårdplatser öppnas och mer vård produceras.
Både Vänsterpartiet och Socialdemokraterna vill dessutom att sjukhusens underskott täcks av regionen och att sparkraven hävs.