Han välkomnade ukrainska Dmytro och Oleksandr till laget
Z Lagledaren Niklas Heggestad har nominerats till Guldhanden
Niklas Heggestad kan vinna prestigefulla fotbollspriset Guldhanden. I rollen som lagledare i Apollon FK Solna har han hjälpt ukrainska pojkar och flickor in i gemenskapen på plan. – Fotboll är ju som fotboll är, ett språk i sig.
Ett långt led tioåringar gör höga hopp och passningar mellan varandra. Det är uppvärmning inför kvällens träning på Skytteholms IP.
Niklas Heggestad kånkar på ett nät med bollar.
Han är lagledare för två ungdomslag i Apollon Solna FK och nominerad till Guldhanden, som prisar fotbollens eldsjälar.
– Det känns fint, självklart. Niklas är uppvuxen i Bollnäs. Ändå var det AIK som gällde. Och ändå landade han i Apollon, en relativt ny fotbollsförening från Hagalund.
– Min son var fyra och orkade inte vänta på att fylla fem som är AIK:s nedre gräns. Det är på den vägen.
Skrev inlägg på ukrainska
Fotboll ska vara för alla, är Niklas filosofi. I nomineringen till Guldhanden lyfts särskilt hans arbete med att få barn från Ukraina att börja spela.
– Vi gjorde en insamling i laget när de första flyktingarna kom till Solna. Men jag funderade på vad vi kunde göra mer, och förstod ju att det skulle komma flickor och pojkar som spelat hemma i Ukraina.
Han bjöd in genom ett
Facebookinlägg på svenska, engelska och ukrainska.
En kväll dök fem ukrainska familjer upp på Skytteholm.
– Väldigt roligt. Och det har funkat hur bra som helst. Fotboll är ju som fotboll är, ett språk i sig.
Han märker också hur fort barnen som går i svensk skola lär sig.
– Plötsligt kan nån komma till en träning och ropa ”snyggt mål!”.
Du ska inte behöva vara Messi när du är åtta år. Fotboll är för alla.
Vill bli fotbollsproffs
Dmytro Nechyporuk, 10, och hans mamma Alla såg Niklas inlägg när de stod på flygplatsen i Kiev i mars.
Dmytro var tvungen att lämna sin pappa, skolan och sitt fotbollslag.
Nu bor de i Järfälla. Träningarna med Apollon FK är veckans höjdpunkt.
– Jag har spelat sedan jag var sju år, det är det bästa jag vet, säger Dmytro.
Han drömmer om att bli fotbollsproffs, som Shevchenko, och svarar leende att han lirar mest försvar (enligt säkra källor är han dock en av lagets målmaskiner).
Flera har lämnat
Ingen vet hur länge Dmytro och de andra ukrainska spelarna blir kvar i Apollon.
Rätt var det är har någon åkt tillbaka till Ukraina, eller fått en placering i Haparanda av Migrationsverket.
– För familjernas skulle hoppas jag såklart att de är här så kort tid som möjligt och kan återvända hem. Men vi är glada att ha dem i laget så länge vi får, säger Niklas.