Gör upp i tv – nu möts kockarna på hemmaplan
Mästerlig risotto med våra lokala kockhopp Z desto bättre risotto! Mitt i tog plats vid bordet i ett kök i Sumpan och snackade gråthulk, blod och matminnen med den lokala kocktrio som nu tävlar mot varandra i Sveriges Mästerkock.
Ju fler tv-kockar
Löken svettas i pannan, musslorna fräser. I med ris, hemkörd buljong, vin. Fredrik Britz skalar hummer.
En bättre torsdagsmiddag, skaldjursrisotto, blir till i köket hemma hos Caroline Freyschuss i centrala Sundbyberg.
– Det här är typ min auditionrätt, säger Zacharias Lindqvist Hansson.
Trion syns just nu i tvprogrammet Sveriges Mästerkock.
Vad får en hemmakock att vilja slå majo med ögonbindel, stycka djur inför kameran och bokstavligen satsa blod, svett och tårar för en perfekt tallrik – för att sedan kritiseras av en stenhård jury?
– Alla runt omkring mig tycker att allt jag lagar är så gott. Jag sökte till programmet för att få kvitto på det, säger Caroline.
Känslor i köket
Inspelningarna under några veckor i höstas var en känslomässig tryckkokare.
– När Tom (Sjöstedt) tog en tugga av min röding och gillade det kände jag att ”wow, nu kan jag dö lycklig”. Å andra sidan tär det på en att bli bedömd och hamna i eliminering, säger Caroline som ”gråtit i alla avsnitt utom ett”.
– Jag höll på att åka ut i första programmet, där och då hängde hela livet på att få vara kvar. En millisekund senare, när jag fick det, var det bara enorm lycka. De här känsloväxlingarna finns inte i verkligheten, säger Fredrik som är glad att det ”värsta gråthulket” klipptes bort.
Han är uppvuxen i en krögarfamilj, helgmiddagarna var heliga.
– Vi hade stora receptpärmar som vi lagade maten från och sen betygsatte vi varandra.
Zacharias är ”matnörden” som gärna grottar ned sig i molekyler och tekniker på youtube.
I lyan i Blåkulla står ett 60tal kokböcker att dyka ned i på jakt efter nya smaker. Så är han lärd.
– Det var ingen specialmat åt oss barn när jag växte upp, jag har alltid ätit allt. Nu älskar jag att bjuda vänner på rätter som de aldrig provat.
Det var minst ett blodigt förkläde per inspelningsdag
Blodiga förkläden
Hur det gick i ”Mästerkocken” är förstås superhemligt.
Men Mitt i vill veta: Hur många olyckor sker i köket och hur ovetandes är kockarna inför tävlingarna?
– En gång såg vi en i teamet med en Melander-påse och då blev det skageneliminering. Men annars gick det aldrig att förbereda sig, säger Caroline.
– Det var alltid galet stressigt. En timme känns som fem minuter i mästerkocksköket. Sen ska juryn alltid komma fram precis när man står och hackar den förbannade löken. Man tittar upp och skär rakt ned i tummen, varenda gång. Det var minst ett blodigt förkläde per inspelningsdag, berättar Zacharias.
Blir folk aldrig mätta på matlagningsprogram?
– Jag tror många gillar att se vanligt folk laga mat, att det går att göra även ganska avancerade saker hemma själva, säger Caroline. Pandemin gav skjuts åt trenden tror de, och tuffa ekonomiska tider talar för att hemmakockens gyllene era håller i sig.
– Oxfilépriset sticker ju i väg under lågkonjunktur, menar Zacharias.