850 skolplatser Står tomma
Elever väljer bort Solnas skolor och i dag står 850 platser i stadens klassrum tomma, en överkapacitet som är kostsam – och bedöms öka. Samtidigt tillförs fler skolplatser. Nu är målet att locka elever utifrån som kan vara med och fylla skolorna. NYA DRAG
Förra numret av Mitt i innehöll två skolnyheter från rödgröna styret. Dels öppnar Bergshamraskolans högstadium, dels byggs ett kommunalt mellanstadium i Järvastaden som ger 250 nya skolplatser.
Samtidigt visar nya rapporten Solnas skolförsörjningsplan att klassrummen i stadens skolor är långt ifrån fyllda.
850 platser står tomma, cirka 23 procent.
Om fem år beräknas överkapaciteten i skolorna vara cirka tusen platser fördelat över hela Solna, om tio år 900.
Siffrorna är baserade på nya befolkningsprognoser, där antalet barn i skolålder står relativt still.
Minskad tillväxt
Att ha en viss mängd lediga platser behövs för att kunna erbjuda plats åt nyinflyttade och vid skolbyten, poängterar Fredrik Nordvall, chef för barn- och utbildningsförvaltningen, men:
– Just nu ligger vi på en ganska hög nivå.
Vad beror det på?
– Solna stad har varit väldigt expansivt och växt snabbt historiskt. Nu ser vi en avmattning vad gäller tillväxt och byggtakt. Då hamnar vi i ett läge där vi inte går i takt med efterfrågan. Det har också vart en stor konkurrens med flera fristående skolor. Solna är en liten kommun som gör det lätt för elever att ta sig till andra skolor och kommuner.
Vad finns det för problem med ett stort överskott av platser?
Precis som de fristående skolorna behöver man profilera sig, visa upp sina skolor och vara stolt över dem.
– Mindre skolenheter är dyrare att driva. I en skola för 600 elever där det bara går 450 blir lokalerna dyrare per elev. För många små klasser i en skola kan gör adet utmanande att planera och bemanna. Har du 24 elever i stället för 28 i en klass och varje elev har med sig 63 000 kronor* så innebär det ett ganska stort ekonomiskt tapp, medan det i en skola med större klasser finns resurser för elevassistenter, specialpedagog och annat. Nu ökar politikerna skolpengen, men det klart att om vi sam
tidigt tappar elever så äts satsningarna upp.
Vad gör staden för att försöka fylla platserna?
– En viktig del är att vi gör oss mer synliga. Vi kommer att marknadsföra våra skolor med utskick och information på stortavlorna i stadsmiljön. Vi öppnar också upp för att i större utsträckning ta emot elever från andra kommuner. Det har man varit lite restriktiv med tidigare, när Solna växt och platserna behövts. Men nu när vi har platser över så är man jättevälkommen att förut. åka från Stockholms stad, Sumpan eller Danderyd. Precis som de fristående skolorna behöver man profilera sig, visa upp sina skolor och vara stolt över dem. Det har man inte gjort så tydligt
Vi kommer att marknadsföra våra skolor.
Många tomma platser, ändå planeras för fler. Hur ska man förstå det?
– Som att Solna har stora planer och många exploateringsprojekt på gång som kommer att öka befolkningen med flera tusen invånare. Man rustar för det. På sikt kommer vi att få användning för skolplatserna men det är svårt att säga när vi är i takt, det går inte att veta hur modiga exploatörerna är i de här tiderna.
* Skolpengen i Solna är i genomsnitt 87 000 kronor per elev och år. En lägre peng, i snitt 63 000 kronor, går ut till de kommunala skolorna då en del kostnader som betalas centralt först dras av.