Vi gav oss ut på stan för att se vad Sundbybergsborna hade för tankar om mardrömmar. Drömmer de ofta mardrömmar?

Siv Viippola, Sundbyberg

– Nej, man kanske hade fler mardrömmar som yngre. Jag blev skrämd av The Shining, så jag tittar inte längre på skräckfilmer. Det är det jag kommer ihåg från när jag var liten. Jag kommer inte ihåg filmen riktigt.

– Jag är generellt inte så stressad utan lugn av mig. Ibland kommer det kanske någon dröm om något man varit med, sedan tänder man lampan, säger hon skämtsamt.

Beatrice Larsson, Sundbyberg

– Nej, det gör jag inte. Om jag är lugn (som kanske kan påverka drömmar) går i perioder. Jag har lugnet naturligt i mig, men ibland kan man stressa upp sig.

– Man har ju drömt när man var yngre, när man var barn, att man blev jagad av mördare. Dett var kanske för att man sett något läskigt på tv.

– Ibland drömmer jag, ibland inte (även bra drömmar). På senare tid har jag inte drömt så mycket, men det är mest om vardagliga saker.

Adiam Misgna, Sundbyberg

– Det är väl 50-50 mellan att man drömmer bra drömmar och dåliga drömmar. – Jag kommer inte ihåg mina drömmar så ofta. – Jag kan ha drömmar om att jag saknar min familj. Familjen är inte här i Sverige.

Christian Frödin, Sundbyberg

– Nej, jag drömmer inte så mycket överlag, inte vad jag minns i alla fall. Man tar saker med ett lugn och löser det rakt av, menar Christian som därmed sover lugnt om nätterna.