Här lär sig Elias knäcka spelkoden
Klass 6 B på Ursviksskolan har fått besök av Barnhack-turnén, som nu åker runt i Sverige för att lära mellanstadieelever att bygga egna spel.
Eleven Pooyam Khanloo berättar om sitt spel: I första banan ska spelaren klicka på en svart katt, som går långsamt. För varje gång spelaren träffar katten, med hjälp av sin datormus, får spelaren en poäng.
I nästa bana är det svårare att få poäng. Då ska spelaren träffa ett lejon, som rör sig snabbare i både höjd- och sidled.
Är det svårt att göra spel?
– Det beror på. Det är lätt nu, men om man lägger till mer kanske det blir svårare. Men det är kul i alla fall, säger han.
För honom är det första gången han gör något liknande i skolan. På fritiden spelar han gärna spel men i första hand konsolspel.
– Läxorna är viktigast, men om det inte är träning så spelar jag mycket på fritiden. Tillsammans med kompisar är roligast, inte att spela själv, säger han.
Vad tänker du om hur de har gjorts?
– De är mycket mer komplicerade. Det ser ju väldigt svårt ut, men de som gör dem är ju utbildade.
Alma Zarenoe har fullt upp med att skapa en ny nivå på sitt spel. Där ska det regna ned äpplen, som katten ska fånga med en skål.
Att göra spel tycker hon är kul.
– Det är lite svårt, det är det som är problemet. Äpplets programmering måste skicka ett meddelande till skålen, så att de vet vart de ska, säger hon.
Tänker du på att det är människor som gjort de appar som vi använder?
– Jag tänker inte på det dagligen. Men när man ser och jobbar så här så tänker man kring hur de gjort.
Barnhacket är en satsning av organisationen Internetstiftelsen i Sverige, IIS. ”Att testa programmering ger barn viktig förståelse kring att det faktiskt är människor som bestämmer hur våra tekniska prylar ska fungera”, skriver de.
Ett beslut från regeringen innebär att digitalisering ska lyftas upp mer i skolan. Därför besöker IIS 22 skolor i olika kommuner, med syfte att driva på utvecklingen och erbjuda stöd.
– Det blev jättebra. De är lugna, samlade och på banan, säger kursledaren Lotta Ohlin-Andersson.
Tidigare har
programmering tagits upp på en mer övergripande nivå i skolan; nu är det formulerat som krav i läroplanen. Programmering tas upp under matte- och teknik-lektionerna.
Lotta Ohlin-Andersson vill att eleverna ska förstå varför det är viktigt att lära sig programmering.
– Nu är det lite som att vi börjat mitt i någonting. Det är inte bara roliga timmen med programmering, man måste få tyngd i det..
Föräldrarna erbjuds workshops under föräldramötena, för att de som inte hängt med lika mycket i den digitala utvecklingen ska få en inblick, berättar läraren Henni Söderberg.
Möjligheterna att ge ele- verna tillgång till digitala hjälpmedel, till uppkoppling som funkar för alla samtidigt och till fortbildning för lärarna är något som i dag varierar beroende på var i landet man bor.
– Likvärdigheten är skev beroende på kommun, en skola för alla känns långt borta, säger Henni Söderberg.
”När man ser och jobbar så här så tänker man kring hur de gjort.”