Avgörande möten

Iveckan var jag ute och tittade på valstugorna. De flesta politiska representanterna var riktigt entusiastiska. En person sa att det redan varit betydligt högre tryck i valstugan än de senaste årens val sammantaget. Vassa frågor från pålästa väljare. Inte minst när det kommer till de unga, hade han noterat.

Med sociala medier och alla de plattformar som finns för att nå ut med sina budskap kan valstugorna kännas både omoderna och meningslösa. Men jag tror inte att så är fallet.

De är lite som valaffischerna. De sitter där när vi har stunder över – vid rödljuset, på bussen eller på tunnelbanan. De sår ett litet frö i våra huvuden, och påminner oss om att vi snart ska ha bestämt oss.

Och känns det inte lite festligt? Plötsligt får man med sig en kopp kaffe eller en aprikos bara man råkar gå förbi rätt torg och ta ett flygblad.

Men den viktigaste aspekten blev tydlig när jag såg en dam stå länge och väl och prata med representanter vid varje stuga. Hon hade frågor hon bekymrade sig för – men verkade samtidigt tycka att jakten på svar på dessa var riktigt trevlig.

Vi kommer nämligen aldrig ifrån betydelsen av mötet mellan människor. Och att vissa faktiskt föredrar att dricka en kopp kaffe och prata med en sådan i stället för swipa förbi en Instagramannons.

Plötsligt får man med sig en kopp kaffe eller en aprikos bara man råkar gå förbi rätt torg och ta ett flygblad.