Är det verkligen så lätt att bli bilfri?

IVäsby startar inom kort byggandet av 70 hyreslägenheter där detaljplanen har p-tal noll. I Täby ska man börja bygga första etappen av bostadsområdet ”Hej” med 111 bostadsrätter anpassade för cyklister. I stället för parkeringsmöjligheter lockar bostadsbolagen med cykelpool, verkstad, parkering för cyklar och annat smått och gott som kan underlätta vardagen utan bil.

Det här är bara ett par i raden av nya bostadsprojekt där tanken är att uppmuntra oss bilister att fimpa bilen och välja andra transportmedel. Jag tycker att tanken med dessa projekt är god. Att hus anpassas för ett liv utan bil kan potentiellt göra livet enklare för dem som inte har en. Men frågan om det får oss bilägare att göra oss av med bilen?

Jag försöker i ganska stor grad leva ett mer klimatsmart liv. Skippar kött på tallriken, köper second hand och sånt. Men när det kommet till transporter är det sämre. Trots att jag bor väldigt nära pendelstationen och har runt åtta kilometer till jobbet är bilen mitt förstahandsval. Med den går det fort, den är varm och jag slipper väntetider. Det är bekvämt helt enkelt.

Men så plötsligt la bilen av och där stod jag utan möjlighet att ersätta den. Nu kan jag endast välja mellan tåg/buss eller cykel. Och jag valde det senare eftersom det faktiskt går fortare. För att klara min nya rutin måste jag gå upp en halvtimme tidigare, planera lite bättre och hämta ungarna iförd svettig träningsmundering. Men trots det och att jag även tvingats trotsa snöstorm, blivit nedstänkt av bilar och kämpat i motvind känns det ganska bra att cykla.

Ändå kan jag inte hjälpa att undra. Är det verkligen så lätt att bli bilfri? Kanske, kanske inte, men visst är det bra att vi försöker i alla fall.