Du blir också som din mamma
Isöndags vaknade jag som vanligt alldeles för tidigt. Ni vet, enligt principen när man får sova kan man inte och när man kan får man inte.
Efter kaffebryggning och köksstädning light gick jag igenom den sedvanliga högen tidningar som brukar samlas i vårt kök. Man kan ju inte slänga dem utan att titta igenom dem en gång till. Hur skulle det se ut? Man kan ju missa värdefull information som gamla nyheter, oanvändbara inredningstips och recept (som absolut inte går att söka fram på nätet).
Plötsligt märker jag hur jag börjar riva ut en sida med just recept ur en av tidningarna. I samma ögonblick fryser jag till is och tänker: “Vad gör jag nu?”
Ni vet hur man aldrig ska bli som sin mamma. Well, I’ve got news for you. Det blir man. Som tonårig dotter himlar man med ögonen och tänker “Så där ska i alla fall inte jag göra.”
Jag skulle inte klippa ur saker som kan vara bra att ha ur tidningar. Jag skulle aldrig säga ifrån till folk som lägger tepåsen sist i koppen i stället för att hälla kokande vatten över den. Jag skulle inte ge goda råd åt folk som inte bett om några. Och jag skulle inte säga “inte för att jag har räknat dem, men någon måste ha tagit två” när jag ska bjuda på kakor eller skrika att den där muggen får man inte ha kaffe i för då kan man aldrig mer dricka te i den. Sedan kommer åldern och naturlagen ikapp dig. En dag hör du välbekanta ”mammaord” komma ur din mun. Jag växte upp med en ganska så bestämd mor. Vissa skulle nog säga väldigt bestämd. Det var lite “it’s my way or the highway” över hennes stil. En sann solitär, egentligen. Men ändå engagerad i det mesta som rörde samhället i allmänhet och mig i synnerhet. Du har tänkt det tusen gånger: ”Jag ska inte bli som min mamma”. Men det blir du. Och vem vet, det kanske inte gör så mycket? Hon har ju en hel del goda sidor. Precis som du.