En stor och högljudd i30 N
Stilen är stramare och mindre utstickande jämfört med föregångaren. 1) Lagom designat, ombonat och allmänt lättskött. Rattvärme ingår i alla versioner, stora pekskärmen kräver högsta utrustningsnivån. 2). Skidor går in genom den lilla luckan. 3) Under lastgolvet finns flera fiffiga fack, om man köper till ett särskilt lastpaket. VH är en term som biltillverkare gillar att slänga sig med. Det står för ”Noise, Vibration and Harshness” och på ren svenska handlar det om nivån av buller och vibrationer i bilen. Hela avdelningar med tekniker sysslar med enbart detta. Hyundai är inget undantag. Märket är noga med att påpeka att nya i30-kombin har samma NVH-egenskaper som i30 med halvkombikaross.
Jo tack, det märks och är det inget att skryta om. På grov asfalt, som täcker stora delar av det svenska vägnätet, är det ett fasligt liv. Bullret från däcken är så elakt att vi snart famlar efter öronpropparna. Är man intresserad av i30 bör man verkligen prova bilen ”med öronen” innan affär. Kombiversionen är 24,5 cm längre än halvkombin och allt-ihop har förlagts till det bakre överhänget. Det ger ett lastutrymme som sällar sig till de största i storleksklassen.
Ständiga måttstocken VW Golf Text: Fredrik Diits Vikström Foto: Simon Hamelius sväljer marginellt mer, tre liter extra, med baksätet uppe men 30 liter mindre med sätena nedfällda. Bilen är dessutom lättlastad med låg tröskel och platt golv. Påskrokar sitter på båda sidorna.
Provbilen är även försedd med två skenor i golvet och en avdelare som enkelt kan skjutas framåt och bakåt. Fyra stroppar i golvet, också extrautrustning, lyfter upp luckor till ytterligare fack.
Nog är kombiutrymmet praktiskt men inte städvänligt. Den enkla golvmattan ser ut att korva sig efter ett par dammsugningar. I baksätet finns gott om plats på höjden men benutrymmet lämnar en del att önska. Dynan är relativt kort och låg, medellånga hamnar med benen i obekväm vinkel. Det finns bättre baksäten i klassen.
Bortsett från bullret är i30 trevlig att köra. Styrningen är överraskande skarp, fjädringen sköter sig med beröm även på knöggligt underlag, förarergonomin är god.
Dieselmotorn i provbilen drar villigt från låga varv utan att knattra eller vibrera alltför mycket, den manuella lådan känns smidig och distinkt. Resten av motorutbudet utgörs av en svagare diesel på 110 hk, en trecylindrig enliters bensinturbo på 120 hk och en fyrcylindrig bensinturbo på 140 hk. Automatväxlande dubbelkopplingslådan kostar 15 000 kronor.
Tills nu har Hyundai klarat sig utan SCR-katalysator för att hålla nere dieselmotorernas utsläpp av kväveoxider men nästa år införs den sortens avgasrening.
Mycket ingår från start men många lär välja den högre utrustningsnivån Comfort (10 000 kr). Högsta nivån Premium (35 000 kr) är fullsmetad med finesser men är det värt pengarna?
Säkerhetspaketet (8 000 kr) gör att den automatiska nödbromsen också kan upptäcka och bromsa för fotgängare.