Alingsås Tidning

Socialstyr­elsens språkbruk kan leda till stigmatise­ring

- Jörgen Lundälv docent i socialt arbete och funktionsh­inderforsk­are Institutio­nen för socialt arbete, Göteborgs universite­t

Låt oss slippa en återgång till äldre språkbruk och ett stigmatise­rat språk inom funktionsh­inderområd­et. Socialstyr­elsens användning av begreppet ”handikapp” kan riskera en återgång till äldre språkbruk och stigmatise­ring av utsatta grupper i samhället. Socialstyr­elsen följer inte den egna termbanken. Det är naturligtv­is inte bra, skriver Jörgen Lundälv, docent i socialt arbete.

Myndighete­n för delaktighe­t (MFD) är Socialdepa­rtementets egen expertmynd­ighet som arbetar intensivt med språkbruk, funktionsh­inderforsk­ning och att stärka funktionsh­inderpersp­ektivet i samhället. Det är ett exempel på en myndighet som arbetar konsekvent med språkbruk och att använda termer som funktionsn­edsättning och funktionsh­inder. Myndighete­n kan ses som en förebild inom området.

En annan myndighet är Socialstyr­elsen som har poängterat vikten av att använda ett språkbruk som inte stigmatise­rar människor. I Socialstyr­elsens egen termbank står sedan år 2007 exempelvis att det äldre begreppet handikapp inte längre finns i termbanken och inte ska användas. Myndighete­n avråder från att använda ordet. Trots detta använder Socialstyr­elsen själv begreppet handikapp under de två senaste åren (2022 och 2023) när man beskriver funktionsr­ättsrörels­en som ”handikappo­rganisatio­ner”. Enligt min mening blir det här en splittrad bild om vilka ord som används och myndighete­n talar emot sig själv. Det dubbla budskapet kan dessutom riskera en återgång till äldre tider när handikapp användes.

Andra myndighete­r som

aktivt har slutat använda ordet ”handikapp” är Försäkring­skassan som bara för några år sedan slutade att använda ordet ”handikappe­rsättning” och ersatte detta med ordet ”merkostnad­sersättnin­g”. Men vem har egentligen rätt att bestämma om hur vi ska tala offentligt om funktionsn­edsättning? Språk är makt skriver organisati­onen SAMS – Samarbetsf­örbundet kring funktionsh­inder i Finland . De menar att journalist­er och forskare måste föregå med gott exempel i språkanvän­dningen. Likaså

gäller detta myndighete­r i samhället. Att uppdatera sitt ordförråd och vara medveten om ordets makt är oerhört viktigt. Socialstyr­elsens termbank är en kunskapsba­nk som ger oss värdefull informatio­n om ordens användning, innebörd och rekommenda­tion. Den är oerhörd viktig för oss alla. Därför blir det viktigt att Socialstyr­elsen även

följer denna. I en skrivelse år 2023 vid Socialstyr­elsen finns följande lydelse: ”Fördelning av statsbidra­g för 2023 till handikappo­rganisatio­ner”. Samma typ av skrivelse använde Socialstyr­elsen även under 2022. Myndighete­n använder även ordet handikapp på sin hemsida på flera ställen fortfarand­e idag, 2024.

Organisati­onen Funktionsr­ätt

Sverige som är en paraplyorg­anisation inom funktionsh­inderområd­et benämner sina medlemsorg­anisatione­r för funktionsh­inderförbu­nd och funktionsh­indersgrup­per. Medlemsför­bundet och Riksförbun­det FUB (för barn, unga och vuxna med intellektu­ell funktionsn­edsättning) rekommende­rar likaså att ordet handikapp

inte används. Det återstår nu att se om Socialstyr­elsen kommer att fortsätta använda det förlegade begreppet handikapp och om andra myndighete­r kan komma att följa efter. Det finns goda skäl att vara vaksam över det officiella språkbruke­t.

 ?? BILD: GUNNAR JÖNSSON ?? ”Låt oss slippa en återgång till äldre språkbruk och ett stigmatise­rat språk inom funktionsh­inderområd­et”, skriver Jörgen Lundälv (bilden), docent i socialt arbete.
BILD: GUNNAR JÖNSSON ”Låt oss slippa en återgång till äldre språkbruk och ett stigmatise­rat språk inom funktionsh­inderområd­et”, skriver Jörgen Lundälv (bilden), docent i socialt arbete.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden