Kvinnliga politiker mer utsatta för hat och trakasserier
Kvinnliga miljöpartister är den kategori politiker som i störst utsträckning får räkna med att utsättas för hot och trakasserier. Det visar en trygghetsundersökning från Brå. – Det är fruktansvärt och livsfarligt för demokratin, säger Helen Persgren (MP).
Att politiker utsätts för trakasserier och hot är inget nytt, men utvecklingen tycks inte gå åt rätt håll. Brå, Brottsförebyggande rådet, har mätt politikernas erfarenheter sedan 2012 och det är tydligt att samhället inte kommit till rätta med problematiken.
29 procent av de förtroendevalda i riksdag, kommuner och regioner uppger att de blivit utsatta för trakasserier, hot eller våld under valåret 2022. Att jämföra med drygt 19 procent, tio år tidigare.
I undersökningen framgår bland annat partitillhörighet och kön på de mest utsatta, och den kategori politiker som upplever störst problem är kvinnliga miljöpartister, 48,9 procent. Helen Persgren tillhör dem som klarat sig undan men hon konstaterar att hon känner kollegor som råkat illa ut.
– Jag är lyckligt förskonad men jag känner till dem som fått hat på nätet och anonyma brev, blivit filmad i smyg och utlagd på sociala medier, säger Helen Persgren. Hur ser du på att vi inte fått bukt på utvecklingen, trots att det uppmärksammas?
– Jag ser att klyftorna mellan människor ökar, mellan politiker och väljare. Vi har svårt att förstå varandra, gemene man på gatan förstår inte det engagemanget som politiker lägger ner, säger Helen Persgren.
Varför tror du MP toppar statistiken?
– Det har väl med partiet att göra, vi har fått etiketten av att vara landsbygdsfientliga, det är en stämpel vi fått. Sen som miljöpartist vet man vilka spydigheter som kommer, där är jag själv ganska härdad.
Anna Hansson var gruppledare för Miljöpartiet i Alingsås i sju år och håller med om att trakasserier mot folkvalda är ett hot mot demokratin.
– Ett allvarligt hot. Jag har fått stå ut med en hel del genom åren, det har inte gjort någon skada för egen del men jag vet kollegor som är rädda för att möta folk på gatan. Man upplever rädsla och stress för kommentarer på sociala medier och man undviker att ha egna konton där, säger Anna Hansson.
Själv har hon tagit diskussion med personer som uttrycker anonymt på sociala medier.
– När man frågar ”vem är du?” då upphör dialogen. Men att anonymt hoppa på någon som valt en offentlig roll, det är väldigt fegt. När man skickar kräkgubbar som emojis undrar jag om de skulle kräkas på en person i verkligheten.
I valrörelsen 2022 upplevde hon och partikollegorna ett otrevligt beteende bland vissa valstugebesökare på Lilla Torget i Alingsås.
– Det var återkommande beteende med personer som stod och tog sikte på oss. De gick i kurs rakt emot oss och gick fram och sa ”jag hoppas ni åker ur riksdagen” med otrevlig röst. De ville inte ha en dialog utan gick direkt. Det var väldigt otrevligt beteende mot oss lokalpolitiker som står där på fritiden. Vi som var där blev chockade och stumma, berättar Anna Hansson.
Ser man till rent brottsliga handlingar så framgår det av Brås trygghetsundersökning att det är de yngsta politikerna som är mest utsatta. Av de förtroendevalda som är 29 år eller yngre uppger 44 procent att de utsattes för brott 2022.
– Det är allvarligt att så pass många unga politiker blir utsatta för hot och hat. Det är redan ett underskott på unga politiker, och
"När man skickar kräkgubbar som emojis undrar jag om de skulle kräkas på en person i verkligheten
Anna Hansson