Möt värl­dens lyck­li­gas­te folk

MÖT VÄRL­DENS MÄN­NI­SKOR

BBC Vetenskapens vag till lyckan - - Innehåll - TEXT: JHENI OSMAN

Det har reg­nat hela da­gen, idag igen. Mörkt blev det re­dan ti­digt på ef­ter mid­da­gen. Här i Nor­den vän­tar än­nu en is­kall feb­ru­a­ri­natt. Vis­sa skul­le tyc­ka att det lå­ter på grän­sen till out­härd­ligt – men många av oss hål­ler in­te med.

I år ran­ka­des Fin­land, Nor­ge och Dan­mark (i den ord­ning­en) som värl­dens lyck­li­gas­te län­der i lyck­o­un­der­sök­ning­en World Hap­pi­ness Re­port. Det kan för­vå­na med tan­ke på att so­len in­te ens går upp i de nor­ra de­lar­na av Nor­den un­der de mör­kas­te vin­ter­må­na­der­na. In­vå­nar­na tving­as kla­ra sig ut­an en vik­tig lyc­ko­ingre­di­ens: sol­lju­set. Så vad är hemligheten?

Den år­li­ga lyc­korap­por­ten tar fas­ta på kri­te­ri­er som för­vän­tad livs­längd, möj­lig­he­ten att själv be­stäm­ma över sitt liv, ge­ne­ro­si­tet, so­ci­alt stöd, kor­rup­tion i stats­ap­pa­ra­ten och nä­rings­li­vet samt in­komst per ca­pi­ta.

Det lig­ger nä­ra till hands att tän­ka sig att det är na­tio­nalin­koms­ten som är för­kla­ring­en till att nord­bor­na är så nöj­da. In­koms­ten per ca­pi­ta är hög, in­te minst i Nor­ge tack va­re lan­dets sto­ra ol­je­till­gång­ar. Men trots pris­ra­set på ol­ja gick Nor­ge från fjär­de

Det är feb­ru­a­ri och bi­tan­de kallt. En evig­het har gått se­dan jul och det är oänd­ligt långt till som­ma­ren. Trots långa och mör­ka vin­ter­må­na­der mår vi bra i Nor­den. Hur kom­mer det sig att värl­dens lyck­li­gas­te män­ni­skor finns just här?

plats 2016 till förs­ta plats 2017 (och pe­ta­de där­med ner fö­re­gå­en­de års vin­na­re Dan­mark från lyc­ko­top­pen). Den för­ut­se­en­de na­tio­nen bor­rar upp sin ol­ja lång­samt och in­ve­ste­rar vins­ten för fram­ti­den, vil­ket gör dem mind­re sår­ba­ra för de pris­sväng­ning­ar som sla­git hårt mot andra län­der med sto­ra rå­varu­till­gång­ar. Det krä­ver god för­valt­ning, tillit och giv­mild­het – tre egen­ska­per som hjälp­te Nor­ge att klätt­ra till förstap­lat­sen 2017.

”Vårt mest över­ras­kan­de fynd är att det är vik­ti­ga­re att od­la det po­si­ti­va än att iden­ti­fi­e­ra och rå­da bot på det ne­ga­ti­va”, säger John Hel­liwell, pro­fes­sor i na­tio­na­le­ko­no­mi vid Uni­ver­si­ty of Bri­tish Co­lum­bia i Ka­na­da.

Hel­liwell in­går i fors­kar­grup­pen bakom World Hap­pi­ness Re­port och var en av de få som visste re­dan i vint­ras att Fin­land skul­le kni­pa förstap­lat­sen i år.

”Syf­tet med rap­por­ten är att gö­ra all­män­he­ten och makt­ha­var­na mer med­vet­na om vik­ten av in­ter­na­tio­nellt jäm­för­ba­ra mått på livs­kva­li­tet”, fortsätter han.

Hel­liwell och hans kol­le­gor an­ser att lyc­ka är en bätt­re in­di­ka­tor på män­ni­skors väl­be­fin­nan­de än se­pa­ra­ta mått som in­komst, fat­tig­dom, ut­bild­ning, häl­sa och god styr­ning. Och de har kon­sta­te­rat att män­ni­skor blir lyck­li­ga­re i sam­häl­len där lyc­kan är jäm­na­re för­de­lad. Forsk­ning vi­sar dock att lyc­ko­klyf­tan har ökat vä­sent­ligt, bå­de in­om de fles­ta län­der i näs­tan alla re­gi­o­ner och i värl­den som hel­het.

ÄR RIKEDOM LI­KA MED LYC­KA?

Det kom­mer in­te som nå­gon över­rask­ning att väl­stånd har viss be­ty­del­se för lyc­ko­ni­vån. In­komst­ni­vån i de lyck­li­gas­te län­der­na är mer än 25 gånger så hög som i de olyck­li­gas­te.

”In­komst är en av de vik­ti­gas­te fak­to­rer­na när man tit­tar på skill­na­den mellan län­der”, säger Hel­liwell. ”Att ens ma­te­ri­el­la bas­behov är till­go­do­sed­da är en grund­läg­gan­de för­ut­sätt­ning för ett bra liv, men peng­ar är ab­so­lut in­te den vik­ti­gas­te skil­je­lin­jen.”

Me­ik Wi­king, vd för den Kö­pen­hamns­ba­se­ra­de tan­kes­med­jan Hap­pi­ness Re­se­arch Institute, hål­ler med om att lyc­ka in­te ba­ra hand­lar om peng­ar:

”För dans­kar­na är väl­be­fin­nan­de och väl­stånd helt oli­ka sa­ker. Vi fo­ku­se­rar på de små sa­ker­na som verkligen be­ty­der nå­got: att till­bringa kva­li­tets­tid med vän­ner och fa­milj samt nju­ta av det go­da här i li­vet.”

Wi­king har skri­vit The litt­le book of hyg­ge: The Da­nish way to li­ve well. Hyg­ge har bli­vit ett mo­de­ord på se­na­re år och har lyfts fram ett danskt va­ru­mär­ke, ett be­grepp som fång­ar den dans­ka folk­sjä­len. ( Kanske är det ba­ra en tids­frå­ga innan nors­kans ”ko­se­lig” får fi­ra lik­nan­de tri­um­fer.)

”Män­ni­skor blir lyck­li­ga­re i sam­häl­len där lyc­kan är jäm­na­re för­de­lad ... Forsk­ning vi­sar dock att lyc­ko­klyf­tan har ökat vä­sent­ligt.”

”Hyg­ge har be­skri­vits som allt från kons­ten att ska­pa in­ti­mi­tet till varm cho­klad vid en bra­sa”, säger Wi­king. ”Någ­ra av de vik­ti­gas­te be­stånds de­lar­na är ge­men­skap, av­kopp­ling, när­va­ro, be­kväm­lig­het och att un­na sig sa­ker. Själ­va es­sen­sen i hyg­ge är att sö­ka lyc­kan i var­da­gen. Det är li­te som en kram, fast ut­an den fy­sis­ka be­rö­ring­en.”

Nu tän­ker du kanske att allt du be­hö­ver gö­ra för att fin­na sann lyc­ka är att vin­na en re­jäl sum­ma peng­ar och le­va res­ten av li­vet i ett lyck­sa­ligt hyg­ge­till­stånd ut­an att nå­gon­sin lyf­ta ett fing­er igen. Men i så fall ska du tän­ka ett varv till. Även om du är rik så är ar­be­te näm­li­gen ett ut­märkt sätt att mot­ver­ka ned­stämd­het.

” Det är in­te ar­be­tet i sig som på­ver­kar vår lyc­ko­ni­vå, ut­an hur det görs, med vil­ka och un­der vil­ka om­stän­dig­he­ter”, säger Hel­liwell. ”Män­ni­skor mår bra av att gö­ra sa­ker ihop med andra, sär­skilt om de kän­ner att de gör vik­ti­ga sa­ker i en po­si­tiv mil­jö. Det gäl­ler bå­de på och ut­an­för ar­bets­plat­sen. Män­ni­skor som job­bar på en ar­bets­plats som präglas av för­tro­en­de och som ser sin över­ord­na­de som en sam­ar­bets­part­ner mer än som en chef är li­ka lyck­li­ga till var­dags som på hel­ger­na.”

Så det finns ing­en an­led­ning till att ba­ra läng­ta till pen­sio­nen …

SJÄLVSKATTAD LIVSTILLFREDSSTÄLLELSE

Näs­ta sto­ra frå­ga blir då om man verkligen kan mä­ta lyc­ka ge­nom en­kä­ter. Enkätsvar mås­te väl bli väl­digt sub­jek­ti­va?

” Det finns tre oli­ka ty­per av sub­jek­ti­va mått på väl­be­fin­nan­de”, säger Hel­liwell. ”Po­si­tiv af­fekt [ hur vi upp­le­ver po­si­ti­va käns­lor], ne­ga­tiv af­fekt [ hur vi upp­le­ver ne­ga­ti­va käns­lor] och livstillfredsställelse, där del­ta­gar­na upp­ger hur nöj­da de är med li­vet som hel­het.”

En­ligt Hel­liwell brukar livstill­freds­stäl­lel­sen va­ra mer be­ro­en­de av in­di­vi­du­el­la om­stän­dig­he­ter och variera mer mellan län­der. Alla tre måt­ten ut­går från själv­skatt­ning­ar, un­ge­fär som när lä­ka­re ber pa­ti­en­ter att upp­ge hur stark smär­ta de kän­ner på en ska­la.

Men det är in­te alla fors­ka­re som nö­jer sig med sub­jek­ti­va skatt­ning­ar. Wa­taru Sa­to och hans grupp vid Kyo­tou­ni­ver­si­te­tet i Ja­pan har an­vänt hjärn­skan­ning­ar för att för­sö­ka ta re­da på vilken del av hjär­nan som är in­blan­dad när vi kän­ner lyc­ka. De­ras re­sul­tat har vi­sat att per­so­ner som ham­nar högt i lyck­o­un­der­sök­ning­ar har mer grå ma­te­ria i precu­neus, en del av hjäss­lo­ben som är in­blan­dad i självre­flek­tion och med­ve­tan­de.

Men fors­ka­re tit­tar in­te ba­ra på hjär­nan. De har också vänt sig till ge­ne­ti­ken för att för­sö­ka hit­ta sva­ren på var­för vis­sa är lyck­li­ga­re än andra.

LIG­GER DET I GENERNA?

Fors­ka­re vid Vri­je Uni­ver­site­it i Ams­ter­dam har iso­le­rat de­lar av män­ni­skans arvs­mas­sa som kanske kan för­kla­ra skill­na­der­na i hur vi upp­le­ver olyc­ka. Ef­ter att ha ana­ly­se­rat dna hos över 298 000 män­ni­skor från hela värl­den kon­sta­te­ra­de fors­kar­grup­pen att det finns tre gen­va­ri­an­ter som kan kopp­las till lyc­ka. En vik­tig upp­täckt var att två av des­sa även kan kopp­las till skill­na­der i de­pres­si­va symp­tom.

”De gen­va­ri­an­ter som på­ver­kar män­ni­skors sub­jek­ti­va väl­be­fin­nan­de över­lap­par i hög grad med de va­ri­an­ter som för­kla­rar skill­na­der i de­pres­si­va symp­tom”, säger pro­fes­sor Me­i­ke Bar­tels, som led­de forsk­ning­en.

En­ligt Bar­tels be­ty­der över­lapp­ning­en att man bor­de strä­va ef­ter att öka väl­be­fin­nan­det sam­ti­digt som

”Män­ni­skor mår bra av att gö­ra sa­ker ihop med andra, sär­skilt om de kän­ner att de gör vik­ti­ga sa­ker i en po­si­tiv mil­jö.”

man be­hand­lar och för­sö­ker för­hind­ra psy­kisk sjuk­dom. Att vid­ta åt­gär­der för att hål­la be­folk­ning­en lyck­lig tycks va­ra li­ka viktigt som att skydda den från psy­kisk ohäl­sa.

En­ligt en ar­ti­kel i Jour­nal of hap­pi­ness stu­di­es har män­ni­skor som ser sig som lyck­li­ga of­ta­re en viss gen­va­ri­ant som spe­lar roll för sinn­lig njut­ning och smärt­lind­ring.

Forsk­ning vid uni­ver­si­te­tet i War­wick i Stor­bri­tan­ni­en har också vi­sat att lyc­ko­ni­vån hos andra folk­grup­per häng­er ihop med gra­den av ge­ne­tiskt släkt­skap till de nöj­da nord­bor­na.

”Vår forsk­ning vi­sa­de att det finns ett sam­band mellan län­ders ’ge­ne­tis­ka avstånd’ till Dan­mark och de­ras ge­nom­snitt­li­ga livstillfredsställelse”, säger Pro­to.

In­tres­sant nog vi­sa­de forsk­ning­en också ett sam­band mellan män­ni­skors psy­kis­ka må­en­de och va­ri­an­ten av den gen som på­ver­kar upp­ta­get av se­ro­to­nin. Ge­nen som ko­dar för se­ro­to­nintrans­por­tö­ren finns i två va­ri­an­ter: lång och kort. Forsk­ning pe­kar på att den kor­ta gen­va­ri­an­ten, som en­ligt vis­sa fors­ka­re är kopp­lad till de­pres­sion, är van­li­ga­re i län­der där den ge­nom­snitt­li­ga livstill­freds­stäl­lel­sen är lägre. Sam­ban­det är vis­ser­li­gen kon­tro­ver­si­ellt,

men den kor­ta va­ri­an­ten har också för­knip­pats med höga vär­den för emo­tio­nell in­sta­bi­li­tet och säm­re livstillfredsställelse. Dan­mark och Ne­der­län­der­na ver­kar ha minst an­del in­vå­na­re med den kor­ta gen­va­ri­an­ten.

LAGSTIFTAD LYC­KA

Po­li­ti­ker värl­den över har fått upp ögo­nen för att lyck­li­ga med­bor­ga­re gör lan­det lät­ta­re att sty­ra. Lyc­ko­mi­nist­rar har till­satts i Ecu­a­dor, Fö­re­na­de Ara­be­mi­ra­ten, Ve­ne­zu­e­la och Bhu­tan. I det sist­nämn­da lan­det är lyc­ka nu in­skri­vet i grund­la­gen. Och den ame­ri­kans­ka ve­ten­skaps­a­ka­de­min har in­rät­tat ett ut­skott som ska ut­re­da hur åt­gär­der för att höja lyc­ko­ni­vån kan ut­veck­la po­li­ti­ken.

Är då värl­den på väg att bli en lyck­li­ga­re plats? ”Än så länge är det svårt att ta­la om en glo­bal trend”, säger Hel­liwell. ”Det är ba­ra helt nyligen som vi bör­jat få da­ta för till­räck­ligt långa pe­ri­o­der för att kun­na se någ­ra tyd­li­ga tren­der bland län­der. Även om li­vet i mind­re lyck­li­ga län­der blir bätt­re är det in­te sä­kert att vi kom­mer att se en så­dan trend för värl­den som hel­het. När män­ni­skor upp­täc­ker att ett än­nu bätt­re liv är möj­ligt kanske de ju­ste­rar si­na för­vänt­ning­ar.”

Och där har vi pro­ble­mets kär­na. Det lig­ger i män­ni­skans na­tur att all­tid vil­ja ha mer. Det är trots allt den driv­kraf­ten som har gjort oss så fram­gångs­ri­ka som art. Men som forsk­ning­en vi­sar kanske en säk­ra­re väg till sann lyc­ka är att fyl­la li­vet med li­te mer hyg­ge.

”Det finns ett sam­band mellan län­ders ’ge­ne­tis­ka avstånd’ till Dan­mark och de­ras ge­nom­snitt­li­ga livstillfredsställelse.”

Jheni Osman har skri­vit 100 ide­as that chang­ed the world och Värl­dens un­der­verk. Hon är även pro­gram­le­da­re för det brit­tis­ka tv-pro­gram­met Sci­tech Voya­ger och ra­di­o­pro­gram­met Costing the Earth.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.