Möt världens lyckligaste folk

MÖT VÄRLDENS MÄNNISKOR

Det har regnat hela dagen, idag igen. Mörkt blev det redan tidigt på efter middagen. Här i Norden väntar ännu en iskall februarinatt. Vissa skulle tycka att det låter på gränsen till outhärdligt – men många av oss håller inte med.

I år rankades Finland, Norge och Danmark (i den ordningen) som världens lyckligaste länder i lyckoundersökningen World Happiness Report. Det kan förvåna med tanke på att solen inte ens går upp i de norra delarna av Norden under de mörkaste vintermånaderna. Invånarna tvingas klara sig utan en viktig lyckoingrediens: solljuset. Så vad är hemligheten?

Den årliga lyckorapporten tar fasta på kriterier som förväntad livslängd, möjligheten att själv bestämma över sitt liv, generositet, socialt stöd, korruption i statsapparaten och näringslivet samt inkomst per capita.

Det ligger nära till hands att tänka sig att det är nationalinkomsten som är förklaringen till att nordborna är så nöjda. Inkomsten per capita är hög, inte minst i Norge tack vare landets stora oljetillgångar. Men trots prisraset på olja gick Norge från fjärde

Det är februari och bitande kallt. En evighet har gått sedan jul och det är oändligt långt till sommaren. Trots långa och mörka vintermånader mår vi bra i Norden. Hur kommer det sig att världens lyckligaste människor finns just här?

plats 2016 till första plats 2017 (och petade därmed ner föregående års vinnare Danmark från lyckotoppen). Den förutseende nationen borrar upp sin olja långsamt och investerar vinsten för framtiden, vilket gör dem mindre sårbara för de prissvängningar som slagit hårt mot andra länder med stora råvarutillgångar. Det kräver god förvaltning, tillit och givmildhet – tre egenskaper som hjälpte Norge att klättra till förstaplatsen 2017.

”Vårt mest överraskande fynd är att det är viktigare att odla det positiva än att identifiera och råda bot på det negativa”, säger John Helliwell, professor i nationalekonomi vid University of British Columbia i Kanada.

Helliwell ingår i forskargruppen bakom World Happiness Report och var en av de få som visste redan i vintras att Finland skulle knipa förstaplatsen i år.

”Syftet med rapporten är att göra allmänheten och makthavarna mer medvetna om vikten av internationellt jämförbara mått på livskvalitet”, fortsätter han.

Helliwell och hans kollegor anser att lycka är en bättre indikator på människors välbefinnande än separata mått som inkomst, fattigdom, utbildning, hälsa och god styrning. Och de har konstaterat att människor blir lyckligare i samhällen där lyckan är jämnare fördelad. Forskning visar dock att lyckoklyftan har ökat väsentligt, både inom de flesta länder i nästan alla regioner och i världen som helhet.

ÄR RIKEDOM LIKA MED LYCKA?

Det kommer inte som någon överraskning att välstånd har viss betydelse för lyckonivån. Inkomstnivån i de lyckligaste länderna är mer än 25 gånger så hög som i de olyckligaste.

”Inkomst är en av de viktigaste faktorerna när man tittar på skillnaden mellan länder”, säger Helliwell. ”Att ens materiella basbehov är tillgodosedda är en grundläggande förutsättning för ett bra liv, men pengar är absolut inte den viktigaste skiljelinjen.”

Meik Wiking, vd för den Köpenhamnsbaserade tankesmedjan Happiness Research Institute, håller med om att lycka inte bara handlar om pengar:

”För danskarna är välbefinnande och välstånd helt olika saker. Vi fokuserar på de små sakerna som verkligen betyder något: att tillbringa kvalitetstid med vänner och familj samt njuta av det goda här i livet.”

Wiking har skrivit The little book of hygge: The Danish way to live well. Hygge har blivit ett modeord på senare år och har lyfts fram ett danskt varumärke, ett begrepp som fångar den danska folksjälen. ( Kanske är det bara en tidsfråga innan norskans ”koselig” får fira liknande triumfer.)

”Människor blir lyckligare i samhällen där lyckan är jämnare fördelad ... Forskning visar dock att lyckoklyftan har ökat väsentligt.”

”Hygge har beskrivits som allt från konsten att skapa intimitet till varm choklad vid en brasa”, säger Wiking. ”Några av de viktigaste bestånds delarna är gemenskap, avkoppling, närvaro, bekvämlighet och att unna sig saker. Själva essensen i hygge är att söka lyckan i vardagen. Det är lite som en kram, fast utan den fysiska beröringen.”

Nu tänker du kanske att allt du behöver göra för att finna sann lycka är att vinna en rejäl summa pengar och leva resten av livet i ett lycksaligt hyggetillstånd utan att någonsin lyfta ett finger igen. Men i så fall ska du tänka ett varv till. Även om du är rik så är arbete nämligen ett utmärkt sätt att motverka nedstämdhet.

” Det är inte arbetet i sig som påverkar vår lyckonivå, utan hur det görs, med vilka och under vilka omständigheter”, säger Helliwell. ”Människor mår bra av att göra saker ihop med andra, särskilt om de känner att de gör viktiga saker i en positiv miljö. Det gäller både på och utanför arbetsplatsen. Människor som jobbar på en arbetsplats som präglas av förtroende och som ser sin överordnade som en samarbetspartner mer än som en chef är lika lyckliga till vardags som på helgerna.”

Så det finns ingen anledning till att bara längta till pensionen …

SJÄLVSKATTAD LIVSTILLFREDSSTÄLLELSE

Nästa stora fråga blir då om man verkligen kan mäta lycka genom enkäter. Enkätsvar måste väl bli väldigt subjektiva?

” Det finns tre olika typer av subjektiva mått på välbefinnande”, säger Helliwell. ”Positiv affekt [ hur vi upplever positiva känslor], negativ affekt [ hur vi upplever negativa känslor] och livstillfredsställelse, där deltagarna uppger hur nöjda de är med livet som helhet.”

Enligt Helliwell brukar livstillfredsställelsen vara mer beroende av individuella omständigheter och variera mer mellan länder. Alla tre måtten utgår från självskattningar, ungefär som när läkare ber patienter att uppge hur stark smärta de känner på en skala.

Men det är inte alla forskare som nöjer sig med subjektiva skattningar. Wataru Sato och hans grupp vid Kyotouniversitetet i Japan har använt hjärnskanningar för att försöka ta reda på vilken del av hjärnan som är inblandad när vi känner lycka. Deras resultat har visat att personer som hamnar högt i lyckoundersökningar har mer grå materia i precuneus, en del av hjässloben som är inblandad i självreflektion och medvetande.

Men forskare tittar inte bara på hjärnan. De har också vänt sig till genetiken för att försöka hitta svaren på varför vissa är lyckligare än andra.

LIGGER DET I GENERNA?

Forskare vid Vrije Universiteit i Amsterdam har isolerat delar av människans arvsmassa som kanske kan förklara skillnaderna i hur vi upplever olycka. Efter att ha analyserat dna hos över 298 000 människor från hela världen konstaterade forskargruppen att det finns tre genvarianter som kan kopplas till lycka. En viktig upptäckt var att två av dessa även kan kopplas till skillnader i depressiva symptom.

”De genvarianter som påverkar människors subjektiva välbefinnande överlappar i hög grad med de varianter som förklarar skillnader i depressiva symptom”, säger professor Meike Bartels, som ledde forskningen.

Enligt Bartels betyder överlappningen att man borde sträva efter att öka välbefinnandet samtidigt som

”Människor mår bra av att göra saker ihop med andra, särskilt om de känner att de gör viktiga saker i en positiv miljö.”

man behandlar och försöker förhindra psykisk sjukdom. Att vidta åtgärder för att hålla befolkningen lycklig tycks vara lika viktigt som att skydda den från psykisk ohälsa.

Enligt en artikel i Journal of happiness studies har människor som ser sig som lyckliga oftare en viss genvariant som spelar roll för sinnlig njutning och smärtlindring.

Forskning vid universitetet i Warwick i Storbritannien har också visat att lyckonivån hos andra folkgrupper hänger ihop med graden av genetiskt släktskap till de nöjda nordborna.

”Vår forskning visade att det finns ett samband mellan länders ’genetiska avstånd’ till Danmark och deras genomsnittliga livstillfredsställelse”, säger Proto.

Intressant nog visade forskningen också ett samband mellan människors psykiska mående och varianten av den gen som påverkar upptaget av serotonin. Genen som kodar för serotonintransportören finns i två varianter: lång och kort. Forskning pekar på att den korta genvarianten, som enligt vissa forskare är kopplad till depression, är vanligare i länder där den genomsnittliga livstillfredsställelsen är lägre. Sambandet är visserligen kontroversiellt,

men den korta varianten har också förknippats med höga värden för emotionell instabilitet och sämre livstillfredsställelse. Danmark och Nederländerna verkar ha minst andel invånare med den korta genvarianten.

LAGSTIFTAD LYCKA

Politiker världen över har fått upp ögonen för att lyckliga medborgare gör landet lättare att styra. Lyckoministrar har tillsatts i Ecuador, Förenade Arabemiraten, Venezuela och Bhutan. I det sistnämnda landet är lycka nu inskrivet i grundlagen. Och den amerikanska vetenskapsakademin har inrättat ett utskott som ska utreda hur åtgärder för att höja lyckonivån kan utveckla politiken.

Är då världen på väg att bli en lyckligare plats? ”Än så länge är det svårt att tala om en global trend”, säger Helliwell. ”Det är bara helt nyligen som vi börjat få data för tillräckligt långa perioder för att kunna se några tydliga trender bland länder. Även om livet i mindre lyckliga länder blir bättre är det inte säkert att vi kommer att se en sådan trend för världen som helhet. När människor upptäcker att ett ännu bättre liv är möjligt kanske de justerar sina förväntningar.”

Och där har vi problemets kärna. Det ligger i människans natur att alltid vilja ha mer. Det är trots allt den drivkraften som har gjort oss så framgångsrika som art. Men som forskningen visar kanske en säkrare väg till sann lycka är att fylla livet med lite mer hygge.

”Det finns ett samband mellan länders ’genetiska avstånd’ till Danmark och deras genomsnittliga livstillfredsställelse.”

Jheni Osman har skrivit 100 ideas that changed the world och Världens underverk. Hon är även programledare för det brittiska tv-programmet Scitech Voyager och radioprogrammet Costing the Earth.