Så slip­per du vin­ter­depp

SÅ SLIP­PER DU

BBC Vetenskapens vag till lyckan - - Innehåll - TEXT: LILIAN ANEKWE ILLUSTRATION: THOMAS DANTHONY

Känns vintern långt bort? Som­mar­da­gar­na går snabbt och den som li­der av års­tids­bun­den de­pres­sion kan bli de­pri­me­rad när det blir mör­ka­re. Men forsk­ning vi­sar att det in­te ba­ra är bris­ten på dags­ljus som styr.

Många kän­ner sig ned­stäm­da på vintern. Dagarna är kor­ta, och det kan va­ra kallt och blå­sigt. För un­ge­fär fem pro­cent av be­folk­ning­en kan den här ned­stämd­he­ten över­gå i en års­tids­bun­den de­pres­sion som åter­kom­mer varje år. Då bör­jar man att må allt säm­re i takt med att vintern tar sitt grepp om lan­det. Ny forsk­ning vi­sar dock att det in­te ba­ra är bris­ten på dags­ljus som stäl­ler till det för de drab­ba­de.

De som li­der av års­tids­bun­den de­pres­sion so­ver of­ta mer än van­ligt el­ler får sömn­svå­rig­he­ter. De kan kän­na sig apa­tis­ka, ång­est­fyll­da el­ler ir­ri­te­ra­de och kan upp­le­va humör för­änd­ring­ar. Års­tids de­pres­sion kan till och med för­sva­ga im­mun­sy­ste­met. ” Det finns en stor spänn­vidd och väl­digt sto­ra skill­na­der i hur starkt män­ni­skor med års­tids­bun­den de­pres­sion på­ver­kas i sin var­dag”, säger Na­tasha Bij­la­ni, psy­ki­a­ter vid Pri­o­ry Hospi­tal i Ro­e­hamp­ton i Stor­bri­tan­ni­en. ” Men en av de fak­to­rer som främst skil­jer års­tids­bun­den de­pres­sion från andra for­mer av de­pres­sion är att bris­ten på dags­ljus ver­kar spe­la in. De fles­ta som li­der av vin­ter­de­pres­sion sva­rar där­för bra på lju­ste­ra­pi.”

Dags­lju­set är viktigt för att re­gle­ra vår dygns­rytm – den in­re kloc­kan som styr sömn, ap­tit och ener­gi­ni­vå­er un­der dyg­net. Man tror att dags­lju­set sti­mu­le­rar ett li­tet om­rå­de i hy­po­ta­lamus i hjär­nan som kal­las dygns­rytm­kär­nan, el­ler suprachi­as­ma­tis­ka kär­nan (SCN). Na­tasha Bij­la­ni be­skri­ver den som ”en pa­ce­ma­ker i hjär­nan som styr sömn och va­ken­het”:

När vå­ra ögon re­gi­stre­rar dags­lju­set skic­kar cel­ler­na i nät­hin­nan en sig­nal till SCN,

”Ny forsk­ning vi­sar dock att det in­te ba­ra är bris­ten på dags­ljus som stäl­ler till det för de drab­ba­de.”

som i sin tur skic­kar ett meddelande till tall­kott kör­teln i hjär­nan. Tall­kott­kör­teln kal­las ibland för ”det tred­je ögat” ef­tersom den pro­du­ce­rar mind­re me­la­to­nin när vi är i dags­ljus. På nat­ten, el­ler när vi har säm­re till­gång till dags­ljus, pro­du­ce­rar krop­pen istäl­let mer me­la­to­nin, vil­ket gör oss söm­ni­ga och slöa. Man tror att det finns en kopp­ling mellan den här pro­ces­sen och på­ver­kan vid års­tids­bun­den de­pres­sion. Det skul­le också kun­na för­kla­ra var­för lju­ste­ra­pi – ex­po­ne­ring för kraf­tigt ljus­sken – fun­ge­rar bra för många.

Per­so­ner som li­der av års­tids­bun­den de­pres­sion kan ha lägre se­ro­to­nin­ni­vå­er på vintern. Det kan le­da till ökad ap­tit och att man äter mer än van­ligt. En­ligt en stu­die från 2014 i Psychi­a­try Re­se­arch överä­ter 27 pro­cent av alla med vin­ter­de­pres­sion un­der vintern.

ÅRS­TIDS­BUN­DEN DE­PRES­SION I NYTT LJUS

Ny forsk­ning pe­kar nu på att bris­ten på dags­ljus vin­ter­tid ba­ra är en del av för­kla­ring­en till års­tids­bun­den de­pres­sion. Fors­ka­re i nor­ra Nor­ge – där so­len ibland in­te vi­sar sig mer än någ­ra tim­mar per dygn un­der de långa vint­rar­na – har kon­sta­te­rat att vin­ter­de­pres­sion in­te är van­li­ga­re där än i andra län­der.

Vil­ka andra fak­to­rer är det då som spe­lar in? Da­vid Kerr, som är lek­tor i psy­ko­lo­gi vid Ore­gon Sta­te Uni­ver­si­ty i USA, har kom­mit fram till någ­ra tänk­ba­ra svar i sin forsk­ning. Kerr och hans fors­kar­grupp följ­de drygt 700

per­so­ners humör vid oli­ka tid­punk­ter på året i 19 år. Se­dan jäm­för­de de si­na da­ta med upp­gif­ter om hur väd­ret va­rit un­der vec­kor­na innan fråge­for­mu­lä­ren fyll­des i. I stu­di­en, som pub­li­ce­ra­des i Jour­nal of Af­fecti­ve Disor­ders 2013, såg man att män­ni­skors humör in­te styr­des en­bart av väd­ret. Andra fak­to­rer, som köns­skill­na­der el­ler fa­mil­je­histo­rik med de­pres­sion, ha­de en mer ut­ta­lad ef­fekt än års­ti­der­nas väx­ling­ar. ”Vi såg att det fanns års­tids­bund­na för­änd­ring­ar, men de var mått­li­ga”, säger Da­vid Kerr. ”Det rå­der ing­en tve­kan om att års­tids­bun­den

de­pres­sion är ett re­ellt pro­blem. Det är all­var­ligt och på­ver­kar många. Men vår forsk­ning vi­sar att även om det finns en grupp män­ni­skor som li­der av års­tids­bun­den de­pres­sion, så finns det sam­ti­digt en myc­ket stör­re grupp som upp­le­ver en års­tids­re­la­te­rad hu­mör­på­ver­kan som är märk­bar ut­an att va­ra kli­niskt sig­ni­fi­kant. Man kan ha över­skat­tat ef­fek­ten det har på folk i ge­nom­snitt. Män­ni­skor vet in­te all­tid var­för li­vet känns tungt. Att skyl­la på väd­ret kan lig­ga nä­ra till hands, och ibland stäm­mer det att väd­ret spe­lar roll – men ibland har det in­te med sa­ken att gö­ra.”

De­pres­sion har för­kla­rats med bå­de ge­ner, mil­jö, so­ci­a­la fak­to­rer och per­son­lig­het. Och forsk­ning pe­kar på att vårt sätt att tän­ka och hand­la också kan spe­la roll vid års­tids­bun­den de­pres­sion. Vid uni­ver­si­te­tet i Ver­mont hål­ler psy­ko­lo­gi­pro­fes­sor Kel­ly Ro­han på att ge­nom­fö­ra en stu­die med 177 per­so­ner med års­tids­de­pres­sion för att jämföra ef­fek­ter­na av lju­ste­ra­pi re­spek­ti­ve sex vec­kors be­hand­ling med kog­ni­tiv be­te­en­de­te­ra­pi (KBT). Hen­nes pre­li­mi­nä­ra re­sul­tat vi­sar att bå­da be­hand­ling­ar­na lind­ra­de symp­to­men på kort sikt, men de som be­hand­la­des med KBT kän­de sig mind­re de­pri­me­ra­de och åter­fick in­te sin års­tids­de­pres­sion i sam­ma grad två år se­na­re. KBT hjälper män­ni­skor att för­änd­ra si­na tan­ke­möns­ter och lä­ra sig tän­ka och be­te sig på nya sätt. Pro­fes­sor Ro­han tror att det kan va­ra an­vänd­bart för män­ni­skor med års­tids­bun­den de­pres­sion som har ne­ga­ti­va tan­ke­möns­ter el­ler be­te­en­den som får dem att dra sig un­dan un­der vintern. ”Det ver­kar som om vå­ra rön kan ut­ma­na den rå­dan­de sy­nen att års­tids­bun­den de­pres­sion be­ror på dygns­ryt­men”, säger pro­fes­sor Ro­han. ”Vår forsk­ning pe­kar på att män­ni­skors tan­kar och be­te­en­de också kan spe­la in. Så för dem som in­te sva­rar på lju­ste­ra­pi kan KBT va­ra en an­nan möj­lig­het.”

”Stu­di­en ta­lar för att års­tids­bun­den de­pres­sion in­te ba­ra styrs av dygns­ryt­men el­ler generna”, säger hon. ”Även om des­sa fak­to­rer är väl­digt vik­ti­ga mås­te vi även ta hän­syn till be­te­en­de och upp­växt­mil­jö.”

För­hopp­ning­en är att vi ge­nom att ut­ma­na ti­di­ga­re forsk­ning ska kun­na ut­veck­la en bätt­re för­stå­el­se och bätt­re be­hand­ling­ar som kan hjäl­pa de drab­ba­de.

Lilian Anekwe är fri­lans­jour­na­list med po­pu­lär­ve­ten­skap i fo­kus.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.