Tjänstemän som misstror politiker
DEMOKRATI. Kommunala tjänstemän ger dåligt betyg åt politikerna. Men det är bara väljarna som kan göra något åt problemet.
”Det spelar roll vilka personer som får röster”
LEDARE 22 SEPTEMBER. Andelen kommunala tjänstemän som anser att deras egna inflytande över besluten ska vara större har ökat rejält sedan 80-talet. Det visar ny forskning från professor Vicki Johansson vid Göteborgs universitet.
HON HAR UPPREPAT en enkätundersökning från 1980, där ett representativt urval högre kommunala tjänstemän har svarat på hur de ser på sitt eget uppdrag och på politikernas och sin egen makt. År 1980 höll 53 procent av tjänstmännen med om påståendet att den kommunala verksamheten har blivit ”så komplex att specialister och experter bör ges ökat inflytande på besluten”. 36 år senare har andelen ökat till 75 procent. Andelen tjänstemän som vill se mer inflytande från politiker och medborgare har minskat från 44 procent till 23 procent.
Misstron från tjänstemännen mot politikerna verkar avgrundsdjup. Men är det så att tjänstemännen har blivit cyniska elitister som vill styra själva? Det är ju inte en ovanlig uppfattning hos lokalpolitiker – särskilt om man är i opposition – att man upplever att det är tjänstemännen som styr och inte politikerna. Men Vicki Johansson anser att det kan finnas en förklaring till attitydförändringarna.
– En huvudförklaring till meritokratiseringen är att de offentliga tjänstemännen upplever sig som mer styrda i dag än 1980 och därför vill ha mer makt, säger hon till Dagens Samhälle (nr 32 /2017).
Sedan 1980-talet har kommunernas regelbörda ökat rejält. Dessutom utsätts kommunerna för fler inspektioner och man gör egna kontroller och mätningar av verksamheten.
– Inspektioner är tvingande och leder till att tjänstemännen ofta måste fokusera på att klara dessa och prioritera dem, framför att utveckla verksamheten, säger Vicki Johansson.
DETTA INNEBÄR ATT det inte bara är tjänstemännen som förlorar makt. Mer lagar och regler, minskar ju även utrymmet för politikerna att skapa olika lokala lösningar. Därför vill Johansson nu också undersöka om den kommunala självstyrelsen har minskat.
Det är nog många kommunpolitiker som håller med om Johanssons hypotes. Samtidigt är det också så att medborgarna gärna ser att kommunerna är någorlunda lika bra på att ordna bibliotek, skola och omsorg över hela landet. Därför är statliga politiker pigga på att skapa nya lagar och nya statsbidrag som undergräver kommunernas frihet.
Tjänstemännen framhäver sin egen kompetens och politikerna inte så högt i kurs. 1980 ansåg 21 procent av tjänstemännen att politikerna hade den kunskap som behövs för att fatta beslut. Den siffran har i den nya undersökningen ökat till 29 procent. Men omvänt innebär detta att 71 procent av tjänstemännen anser att politikerna inte har tillräcklig kompetens för att fatta beslut. Det är en oroande hög siffra.
Ju mer komplex verkligheten, blir desto högre krav ställs på tjänstemän och politiker. Men politikernas kompetens är till syvende och sist endast upp till väljarna att bedöma. Visionerna hos politikerna är viktiga, men kompetensfrågan är långt ifrån oviktig. Det spelar roll vilka personer som får röster – särskilt på lokal nivå.