Lysekilsbanan är inte samhällsekonomiskt lönsam

”Bohusläns kustkommuner har stor potential"

Jan du Rietz 18 september

Jag känner inte Rombrandt personligen men är övertygad om att han liksom jag själv och alla andra ekonomer vet skillnaden mellan nationalekonomi (min egen specialitet) och företagsekonomi. Det finns mig veterligt ingen studie som visat att Lysekilsbanan någonsin varit nationalekonomiskt lönsam och även om så vore fallet för två generationer sedan är det definitivt inte så idag.

Lysekils hamn är förmodligen inte heller samhällsekonomiskt lönsam på grund av att man inte anpassat verksamheten till nutiden. Lysekils hamn är på många sätt enastående och skulle kunna ge avsevärd avkastning om man utnyttjade det speciella läget och slutade tänka slentrianmässigt på styckegods, containers och annan verksamhet där överlägsen konkurrens finns från större och bättre utrustade och belägna hamnar.

Bohusläns kustkommuner har stor potential men tyvärr saknas oftast visionerna. Ett tidigare uttalande av Du Rietz i polemik mot mig själv var att ”alla studier visar att semesterparadis tjänar på turism” (när jag överhuvudtaget inte skrivit om turism utan om sommarboende med egna fastigheter) är ett typiskt ovetenskapligt sätt att uttrycka sig; vad är ett semesterparadis och exakt vilken form av turism avses? Sanningen är att besöksnäringen kan utvecklas till en betydligt större inkomstkälla för kustkommunerna och deras befolkning. För detta krävs en lång rad åtgärder. Några exempel är bosättningstvång för ägande av fastigheter inom vissa områden, strikt tillämpning av lagar och regler gällande strandskydd med undantag endast för ekonomiskt betydelsefulla investeringar, aktivt stöd för etablering av attraktiva anläggningar, där närheten till havet är den huvudsakliga konkurrensfördelen. Stöd för events är mycket viktigt, särskilt för events med kvalitet.

TYVÄRR HAR ETT flertal stadscentra och samhällen i Bohuslän förfulats av okunniga kommunpolitiker. Byggnader och lokaler med utomordentligt värde för en livaktig besöksnäring har rivits, byggts om till bostäder eller fått förfalla. Kitschartad ”konst” har satts upp på offentliga platser. Det finns närmast obegränsade arbetsuppgifter för personer i vårt område som vill förbättra och utveckla ekonomin och livskvaliteten.

I motsats till Du Rietz väljer jag att inte sätta titlar under mitt namn, vare sig verkliga eller hemmagjorda.