Avtal hemligstämplas när miljarder ska satsas på lax
Quality Salmon ska satsa miljardbelopp på en laxodling i Sotenäs och tusentals jobb utlovas. Processen har präglats av brådska och hemligheter. Bohusläningen har kartlagt turerna bakom etableringen, som kan bli Europas största i sitt slag.
I ena vågskålen ligger löften om tusentals nya jobb, i den andra ligger allmänhetens och skattebetalarnas rätt till insyn. När Sotenäs presenterar etableringen av Europas största landbaserade laxodling har förberedelserna gått fort och affären omgärdas av strikt sekretess. Bohusläningen kartlägger nu turerna kring miljardsatsningen.
Sotenäs slår på stora trumman när det utannonseras att Europas största laxodling ska etableras i kommunen. Ett 140 hektar stort område ska utvecklas, satsningar i miljardklassen utlovas och antalet nya jobb kan räknas i tusental.
Men detaljerna kring avtalen mellan kommunen och laxbolaget Quality Salmon är länge belagda med sekretess, och den som vill veta var laxodlingen ska ligga har fått kalla handen.
Den 19 mars kallar kommunen till en presskonferens på Sotenäs symbioscentrum.
Klockan tio på torsdagsförmiddagen slås dörrarna upp. Vid ett bord längst fram i lokalen sitter fem personer: kommunalrådet Mats Abrahamsson (M), kommundirektör Maria Vikingsson, tekniska utskottets ordförande Pär Eriksson – och huvudpersonerna Roy Høiås, vd på företaget Lighthouse finance, och etableringskonsulten Robert Qvist.
Kvintetten berättar att Europas största landbaserade laxodling ska etableras i Sotenäs. Investeringens storlek beräknas till mellan 18 och 20 miljarder kronor – en av de största investeringarna i svensk industrihistoria och större än Preemraffs planerade utbyggnad i Lysekil.
Presskonferensen är kulmen på ett fem månader långt arbete för att locka laxodlingen till Sotenäs – och historien inleds i slutet av oktober 2019.
Etableringskonsulten Robert Qvist tar då, genom Position Väst, kontakt med en rad kommuner i Bohuslän. Parallellt tar han kontakt med ett antal norska kommuner. Position Väst är en dotterorganisation till Fyrbodals kommunalförbund som arbetar för att locka företag till att etablera sig i någon av Fyrbodals 14 kommuner, i området de kallar tillväxtzonen mellan Göteborg och Oslo.
– Jag fick höra via kommunchefen och näringslivsutvecklaren att de blivit uppringda av olika personer som jobbar med utveckling av företag. Position Väst var det väl främst i det här fallet. De förstod nog inte då hur stort det var. Det var något stort på gång, det var så de uttryckte det, minns kommunalrådet Mats Abrahamsson.
Sedan går det snabbt. Näringsutvecklare Tomas Larsson svarar på förfrågan bara minuter efter att han mottagit det första mejlet.
På dagen två veckor senare möts företrädare för Sotenäs kommun och personal på Position Väst för ett inledande möte. Det är början på en ihållande dialog mellan kommunen, företagskonsulten och Position Väst om det som inledningsvis kallas ”projekt 154”. Ett namn som tilldelas internt på Position Väst för att skilja olika ärenden åt.
15 november, fyra dagar senare, är Robert Qvist inbjuden till ett första möte med Sotenäs kommun. Syftet är att presentera kommunen och ge Qvist en möjlighet att se den föreslagna platsen för laxodlingen. Mötet avslutas med en lunch på Nordens ark.
– Vi hade möte med företaget på Nordens ark för att inte dra till oss så mycket uppmärksamhet. Det är enorma pengar vi pratar om, så det är lite svårt att ta in en så stor investering när man resonerar om det, säger Mats Abrahamsson.
Förväntningarna skruvas upp allt mer i Sotenäs kommunhus. I slutet av december skriver näringslivsutvecklaren Tomas Larsson ett mejl till Position Väst där han kort konstaterar:
”70/30 till fördel för Sotenäs.”
I samband med att allt mer pekar på att Sotenäs blir företagets val beslutas det att lägga locket på. Företaget kräver att ett så kallat non-disclosure-avtal, eller sekretessavtal, undertecknas. En månad senare skriver Mats Abrahamsson (M), på delegation, under ett sekretessavtal som därmed sätter munkavel på hela kommunens organisation i frågan. Syftet är att kringgå offentlighetsprincipen.
”
När vi pratar om så stora affärer så måste vi ju också skydda kommunen
Mats Abrahamsson (M)
Ordf. kommunstyrelsen Sotenäs
– Det är helt enkelt att företagen är rädda för konkurrensen, att konkurrenter ska gå in och granska vad de ska göra här och hur mycket mark de vill köpa. Företaget vill skydda sig, så att inte Sotenäs kommun förhandlar i ett år och sedan säger ”tack och adjö, vi har hittat någon som är bättre än er”, säger Abrahamsson.
Det är enligt kommunens samhällsbyggnadschef Eveline Savik första gången som ett sekretessavtal undertecknats med ett företag.
En advokatfirma i Göteborg anlitas för att utforma sekretessavtalet, och när arrendeavtalet – det vill säga det avtalet som fastställer villkoren under vilka Quality Salmon hanterar marken – undertecknas är stora delar sekretessmarkerade. Därmed får allmänheten inte ta del av var laxodlingen ska ligga, hur länge företaget får ta marken i anspråk eller den årliga avgiften som företaget ska betala till kommunen.
Hela sektioner under rubriken ”belastande nyttjanderätter” hemligstämplas. Det vill säga vilka som har rätt att använda marken när avtalet skrivs på.
– När vi pratar om så stora affärer så måste vi ju också skydda kommunen, så att inte vi hamnar i en underlig situation där vi har brutit mot sekretessavtalen. Det är ett övervägande att göra hela tiden, att skydda kommun och företag. Och det är fullt naturligt (att företaget vill ha ett sekretessavtal, reds. anm.). Jag tror inte att något stort företag gör investeringar med kommun eller någon annan inför öppen ridå. Det hade inte fungerat, säger Mats Abrahamsson.
Den 9 juni, under ett extrainkallat möte, beslutar ett enhälligt kommunfullmäktige att godkänna arrendeavtalet.
När kommunens revisorer, i mitten av juli, först begär att få ta del av arrendeavtalet lämnas inte hela avtalet ut. Revisorerna, som är valda av kommunfullmäktige, har i uppdrag att granska kommunens verksamhet och ska bland annat säkerställa att lagar följs.
– Det är första gången jag är med om att inte kunna ta del av alla handlingar och jag måste säga att detta gjorde mig aningen fundersam, sa ordföranden i kommunrevisionen, Elving Claesson (S), då.
Kommunen hänvisar till att sekretessmarkeringen syftar till att skydda företaget, Quality Salmon, och att om uppgifterna lämnas ut finns det anledning att misstänka att bolaget ska lida skada.
En förklaring som Jan Turvall, universitetsadjunkt vid Göteborgs universitet som undervisat i bland annat kommunalrätt och offentlighet, underkänner.
– Det är helt oacceptabelt. För att revisionen ska kunna utföra sitt arbete måste de få se hela materialet. Det kan vara så att revisorerna åläggs tystnadsplikt, men man får inte hemlighålla underlaget. Då kan de inte utföra sitt arbete.
När en kommun väljer att göra information hemlig gäller det enbart mot allmänheten, menar Turvall.
– Inte gentemot revisorerna som har till uppgift att granska sådana här avtal.
Men en vecka senare, den 21 juli, kovänder kommunen och revisionen får ta del av avtalet. Men då, precis som Turvall påpekar, med krav på tystnad.
– Det är naturligtvis inget problem för honom (Elving Claesson) att få ut det. Jag ringde upp honom och pratade direkt, och förklarade att han får skriva under ett sekretessavtal, säger Mats Abrahamsson.
Om revisorerna väljer att granska ärendet resulterar det i en revisionsrapport som allmänheten normalt kan ta del av. Mats Abrahamsson menar att revisionen får ta fram och kritisera det de vill.
– Det ska de göra och bör de göra.
Men om de skriver på ett sekretessavtal, som innebär att de inte får dela med sig av viss information...
– Deras uppdrag är att granska. Men det kan inte heller vara så att om man sitter i revisionen kan man ta ut alla handlingar och sprida dem vind för våg så länge sekretessen gäller.
Finns det risk att en sådan revisionsrapport blir sekretessmarkerad?
– Nej, jag kan inte se att det ska vara så. Jag kan inte se det.
I samband med detta börjar kommunen också svänga i den allmänna sekretessmarkeringen. Efter flera försök att få ut hela arrendeavtalet, och flera avslag, lämnas så plötsligt avtalet ut i sin helhet. Enligt kommunen hade ny information tillkommit som gjorde att arrendeavtalet inte längre behövde hållas hemligt.
– Allting har ju en tid när det är viktigt att man har sekretess under en affärsuppgörelse. När det är påskrivet och fullmäktige fattar sina beslut faller ju en del av det här. Då är det inte lika viktigt, säger Abrahamsson.
Kommunalrådet menar också att det finns en viss tid kommunen behöver vänta innan de kan släppa sekretessen helt.
– Du har ju överklagningstid på fullmäktige som du väntar in innan allt är klart. Det ska justeras och så finns det överklagningstid, sedan är avtalen klara.
Nu framgår att arrendeavtalet gäller för 50 år och att en uppsägning måste ske senast 48 månader före utgången, annars förlängs det automatiskt med ytterligare fem år. Förutom att en fond ska upprättas för en eventuell ersättning av marken, ska företaget betala en årlig avgift till kommunen om drygt 25 miljoner kronor för marken.
– Jag är nöjd med det. Klart nöjd med det. Det blir ganska många miljoner per år. Jag sover inte dåligt över den siffran, säger Mats Abrahamsson.
Avtalet beskriver också att bolaget ska stå för de utgifter som kommer från projektet. Däribland ska Quality Salmon bekosta ansökan om nya råvattenuttag som kan behövas när kommunen ska tillgodose bolaget med 750 000 kubikmeter vatten per år. Det är mer än hälften av den vattenvolym som kommunen producerade 2018. Samtidigt krävs konsult- och juridikhjälp som måste bekostas av kommunen.
Den 30 juni skickar kommundirektören in en ansökan till Jordbruksverket i ett försök att få stöd på 24 miljoner kronor. Dessutom sökts ytterligare ett stöd på åtta miljoner hos Västra Götalandsregionen. Pengarna söks av kommunen men hamnar hos bolaget och ska gå till kostnader för miljötillstånd, skapandet av industriområdet och infrastruktursatsningar som bolaget lovat att bidra till.
– Det kommer flytta hit människor, vilket är positivt, men innebär också att vi kanske får bygga förskolor, cykelvägar och andra saker som det drar med sig. Självklart ska då företaget vara med och betala det här, säger Mats Abrahamsson.
Den utlovade satsningen på mellan 18 och 20 miljarder kronor kräver investerare. Quality Salmon har hittills presenterat två samarbetspartners, Siemens och Vattenfall, men inte hur etableringen ska finansieras.
Innan satsningen kan bli verklighet måste även formalia lösas. Sweco har anlitats för att ta fram en detaljplan och ett miljötillstånd måste godkännas. Quality Salmon ska stå för kostnaderna.
Men det brådskar. Produktionen av laxägg planeras att komma igång i början av 2021 och produktionen av 80 000 ton lax ska inledas 2024.
– Jag är så trygg man kan bli egentligen. Det vi kan påverka, och det som företaget begär av oss, är att vi kan ordna fram mark. Det har vi lyckats med. Den tuffa grejen i en sådan här sak är miljöprövningen och det är företagets ansvar att klara av den, säger Mats Abrahamsson.