Fakta: Luftföroreningar

I varje kubikcentimeter stadsluft finns tusentals små partiklar. Partiklarna kommer från flera källor. En del är antropogena, som exempelvis dubbdäcksslitage och vedeldning, medan andra är naturliga, exempelvis havsvågor och ökendamm. De mindre partiklarna (PM2,5, mindre än 2,5 mikrometer (µm) i diameter) kommer framför allt från olika förbrännings- och industriprocesser. De större partiklarna (PM10, mindre än 10 mikrometer (µm) i diameter) bildas främst via slitage, exempelvis från nedbrytning av vägbanan på grund av dubbdäck.

Dessa utgör även den största massan av partiklar i vår luft. När de andas in riskerar de att nå andningsorgan och orsaka negativa hälsoeffekter på kort och lång sikt. På kort tid kan höga halter av partiklar orsaka andningsbesvär, luftvägssymtom, men även hjärtoch lungsjukdomar samt förtida dödsfall. Däremot kan långtidsexponering för redan låga halter av partiklar orsaka bl.a. hjärt- och kärlsjukdomar och lungcancer. Partiklar har särskilt stora negativa effekter på barns hälsa, och orsakar till exempel astma och försämrad lungutveckling hos barn. Det krävs höga temperaturer för att bilda kväveoxider (NO2), varför de största utsläppen sker vid förbränningsprocesser. Biltrafiken anses vara den största källan i de flesta tätorter, men även arbetsmaskiner, energiproduktion och sjöfart bidrar till utsläpp av kväveoxider som är giftiga och irriterar luftvägarna och slemhinnor.