Trovärdighet byggs med sakargument
Medier har stor genomslagskraft och det är i den kraften, det vill säga det faktum att vi når många läsare, som makten för påverkan också ligger. Redan Ture Malmgren, Bohusläningens grundare, slog fast att tidningens uppgift var att agera likt en lykta i mörkret för att lysa upp i skumma hörn och dra fram oegentligheter som förekom i samhället.
DET ÄR OCKSÅ till den lokala tidningen många vänder sig till om man anser att man blivit felaktig behandlad av en myndighet eller vad det nu kan vara och som man vill berätta om. Man gör det för att själv få någon slags upprättelse, men också för att andra ska slippa drabbas av samma problem som man själv gjort. Och vi skriver om händelsen är av allmängiltigt intresse. Som journalist har man därför ett stort ansvar. Många av oss är också drivna av ett rättspatos där drivkraften ligger i att få fram en nyanserad bild av verkligheten, ställa myndigheter till svars och så vill några av oss också balansera den ibland hårt polariserade debatten.
Kritiker som hävdar att vi mörkar och fegar inför vissa ämnen, främst rör det sig om migrationsfrågan, är ett resonemang som behöver nyanseras. Jag håller med om att media
Samtidigt är det viktigt att inte slänga ut barnet med badvattnet. Vi har nämligen en bra etisk grund att vila på
alltid ska rannsaka sig själv och ha en pågående diskussion om vad, hur och varför vi publicerar nyheter. Det åligger alla utgivares och chefers ansvar och är nödvändigt för mediers förtroende. Men samtidigt är det viktigt att inte slänga ut barnet med badvattnet. Vi har nämligen en bra etisk grund att vila på, det är inte rimligt att hänga ut personer som är misstänkta för ett brott oavsett vad man kan läsa på andra sajter. Det är också nödvändigt att vi alltid tar hänsyn till offret när vi beskriver en våldtäkt till exempel. Därför är vi också snåla med detaljer i sådana artiklar. Alla andra behöver inte veta vad den drabbade utsatts för. Självklara saker som jag tror att ni läsare delar.
VI MÅSTE OCKSÅ hålla isär nyhets- och åsiktsjournalistik. Populismen, som gärna underblåser människors oro, får inte ta över den seriösa journalistikens innehåll. Den ska i stället sträva efter saklighet och kunskap och undvika stigmatisering. De som vill polarisera frågeställningarna, göra problemet svart-vitt och som i sin tur skapar oro hos människor är förvisso en åsikt, men det är inte vederhäftig journalistik.
TREVLIG HELG!