Radhusfeber i Stockholm
STADSRADHUS. Därför har det blivit så populärt med radhuslängorna.
För tio år sedan fanns det knappt stadsradhus i Stockholm. Nu är boendetypen populärare än någonsin, både bland arkitekter, byggherrar och köpare. Nu vet vi varför.
Radhus fanns knappt i Stockholm för tio år sedan. Bland de första projekten var när en gammal industrilokal byggdes om till nio stycken radhus på Malmgårdsvägen på Södermalm 2007.
Även en radhuslänga i Kärrtorp var bland de första i Stockholm som gick i bräschen för utvecklingen. Husen blev omåttligt populära och vann även pris som årets Stocholmsbyggnad.
– Jag tror det beror ganska mycket på mig att radhus har blivit en så populär boendetyp. De radhus i Kärrtorp vi började rita på 2005 har blivit stilbildande för andra radhusprojekt i Stockholm, säger arkitekten Ola Andersson.
Cityradhus är vanligt i många andra städer. I exempelvis Holland, USA och England finns det en lång tradition av sådana kåkar. I Sverige har dock radhusområden tenderat att byggas långt från stadskärnan, med gator utan trafik.
– Det är det man syftar på när man pratar om ”radhuslivet”. Det är en kliché. Det vi gjorde i Kärrtorp var att göra radhusen till en naturlig del av ett tätt stadssammanhang. I Stockholm hade husen inte använts på det sättet tidigare, säger Ola Andersson.
Idag byggs det radhus över hela Stockholm och en radhuslänga i citymiljö har blivit vardag. Det finns flera anledningar till utvecklingen. Staden är inne i en förtätningsprocess och då fyller stadsradhus en funktion.
Det finns flera outnyttjade tomtoch markområden där stora flerbostadshus inte får plats, men där en radhuslänga kan rymmas.
Byggherrar ser en stor lönsamhet i projekten. Liten yta exploateras och husen säljs mycket dyrt.
Boendeformen är populär bland köparna. Att bo i eget hus, mitt i stan, är något som lockar många. Brist på tomt är inte negativt, man slipper klippa gräsmatta och buskar.
Stadsplanerare ser positiva sidoeffekter, gaturummet blir mer levande och man får en mer blandad stadsmiljö.
– På mindre trafikerade gator skapas det en trevlig gatumiljö som gör området mer levande och inbjudande, säger Ola Andersson.
Ett träffande exempel finns i Nacka, där tre radhus har byggts på en tomt som ansågs omöjlig att utnyttja, då den låg inklämd vid ett spårområde och en fabriksbyggnad.
– En snickerifirma ägde marken och hade sin verkstad bredvid, men vi lyckades skapa tre stycken radhus på platsen, säger Petra Sjölund, vd på Rex+ Arkitektbyrå som ritade projektet.
Enligt henne är det här ett mycket smart sätt att kunna ta tillvara på mark som annars är outnyttjad, särskilt nu i bostadsbristens Stockholm. Byggnaden fick även Nacka kommuns nybyggnadspris.
– Hela idén var att radhusen skulle anpassa sig till omgivningen och platsen. Det har verkligen blivit lyckat och idag bor det familjer där, säger hon.
Att bo i radhus stannar för många dock bara vid en våt dröm. Det krävs att man pungar ut många miljoner för att kunna lägga vantarna på ett eget townhouse.
– Radhus är definitivt inte för vem som helst, det måste vi tillstå. Prisutvecklingen har gjort att det långt ifrån är någon billig typ av bostad, säger Ola Andersson.
På mindre trafikerade gator skapas det en trevlig gatumiljö som gör området mer levande och inbjudande.