En­sam­kom­man­de stu­den­ter hop­pas få stan­na med ny lag

En­sam­kom­man­de Man­sour och Hos­se­ins öde av­görs av riks­da­gen i vår

BotkyrkaDirekt Norra - - SIDAN 1 - An­na Sjögren

Ti­den bör­jar rin­na ut för Man­sour och Hos­se­in i Bot­kyr­ka. De ser hur and­ra unga af­gha­ner i de­ras om­giv­ning tap­par mo­ti­va­tio­nen i skolan, blir hem­lö­sa och ham­nar i kri­mi­na­li­tet. Se­nast i ju­ni tar Riks­da­gen det av­gö­ran­de be­slu­tet om de­ras fram­tid i Sve­ri­ge. ’’Jag har in­te gett upp’’, sä­ger Hos­se­in.

Det är mån­dag mor­gon på St Botvids gym­na­si­um. Ut­an­för kafé­et häng­er ele­ver och dric­ker kaf­fe. Man­sour sit­ter in­ne i bib­li­o­te­ket.

– Jag äls­kar att lä­sa. Och lyss­na på ljud­böc­ker! Just nu lyss­nar jag på boken om Zla­tan, den är bra, be­rät­tar han.

Han har fått sitt and­ra av­slag från Mi­gra­tions­ver­ket och över­kla­gat. Ett tred­je av­slag skul­le be­ty­da ut­vis­ning. Nu står hans hopp till re­ge­ring­ens lag­för­slag om en­sam­kom­man­de blir verk­lig­het. Det går ut på att en­sam­kom­man­de som vän­tat 15 må­na­der på sitt förs­ta asyl­be­sked ska få gå klart gym­na­si­et. Lyc­kas de sen få jobb in­om ett halv­år får de up­pe­hålls­till­stånd.

– Jag dröm­mer om att bli elekt­ri­ker. Jag tyc­ker myc­ket om skolan, jag kom­mer hit var­je dag, sä­ger Man­sour.

Men på se­nas­te ti­den har det bli­vit svå­ra­re i skolan. Han har svårt att kon­cen­tre­ra sig.

Ju­lie As­tely, lä­ra­re på språk­in­tro­duk­tion, ser hur många unga af­gha­ner i klas­sen slu­tat kom­ma till skolan, el­ler so­ver längst bak i klass­rum­met på lek­tio­ner­na.

För­äld­rar­na dö­da

Hos­se­in Mo­ham­ma­di, som ock­så över­kla­gat ett and­ra av­slag på sin asy­lan­sö­kan, går på Skytt­brinks gym­na­si­um på språk­in­tro­duk­tion med barn- och fri­tids­in­rikt­ning.

– Jag vill bli lä­ra­re el­ler in­gen­jör, sä­ger han.

Ef­ter Mi­gra­tions­ver­kets ål­ders­be­döm­ning skrevs han upp två da­gar i ål­der och ha­de där­med fyllt 18 år när myn­dig­he­ten fat­ta­de be­slut om av­slag.

– An­nars ha­de jag fått stan­na, ef­tersom jag in­te har nå­gon som kan ta hand om mig. Bå­de mam­ma och pap­pa är dö­da, be­rät­tar han.

55 en­sam­kom­man­de unga har fyllt 18 el­ler skri­vits upp i ål­der i Bot­kyr­ka un­der 2017. Men trots att de egent­li­gen ska flyt­ta till nå­got av Mi­gra­tions­ver­kets bo­en­den stan­nar många i kom­mu­nen, hos kom­pi­sar el­ler i fa­mil­je­hem.

Dras in i kri­mi­na­li­tet

Hos­se­in kom till Sve­ri­ge i ja­nu­a­ri 2016 och om­fat­tas in­te av den nya la­gen om den klub­bas ige­nom. Men han har än­då in­te gett upp.

– Jag mås­te stan­na här. Det kans­ke kom­mer en ny lag som kan hjäl­pa mig, jag kans­ke kan hit­ta ett jobb och lyc­kas få ett ar­bets­till­stånd. Jag mås­te för­sö­ka och för­sö­ka.

Hos­se­in Mo­ham­ma­di är oro­lig för vad som hän­der med al­la de som in­te ser åter­vän­dan­det till Af­gha­nis­tan som ett al­ter­na­tiv. Han har sett vän­ner ham­na i klor­na på kri­mi­nel­la gäng.

– En kom­pis be­rät­ta­de för mig att han skul­le bör­ja säl­ja hasch. Jag sa ”nej, det är jät­te­då­ligt”. Han sä­ger ”jag vet, men vad ska jag gö­ra?”. Det är jät­te­många som det blir så för. Per­so­ner kom­mer och pra­tar med dig och tvät­tar ditt hu­vud. Du har inga peng­ar och ing­et jobb men be­hö­ver mat och klä­der, så du sä­ger ja, be­rät­tar Hos­se­in Mo­ham­ma­di.

’’Min mam­ma var bäst’’

Han skrat­tar of­ta, trots att det han pra­tar om är job­bigt.

– Mi­na vän­ner sä­ger att jag all­tid är så glad och und­rar var­för. Min mam­ma var den bäs­ta mam­man. Hon sa all­tid att jag mås­te tän­ka po­si­tivt och att jag mås­te hop­pas på fram­ti­den. Det blir in­te bätt­re om man är led­sen, är man glad kom­mer det kans­ke gla­da da­gar sa hon, sä­ger Hos­se­in.

FOTO: CLAUDIO BRITOS

HOP­PAS FÅ STAN­NA. ”Jag dröm­mer om att få ut­bil­da mig och bör­ja job­ba. Jag vill bli elekt­ri­ker”, sä­ger Man­sour som går språk­in­tro­duk­tion på St Botvids gym­na­si­um.

STÄL­LER UPP. Fle­ra fa­mil­jer i Tul­linge har ta­git in unga en­sam­kom­man­de som bli­vit hem­lö­sa när de fyllt 18 el­ler skri­vits upp i ål­der. Tul­linge­bor­na Eli­sa­beth och An­ders hjälper Musta­fa och Sa­degh.

HEMLÖS. Hos­se­in var hemlös i två må­na­der och fick so­va på kyr­kor­nas här­bär­gen på nät­ter­na och ta med sig pack­ning­en till skolan på da­gar­na.

PLA­NER. Hos­se­in Mo­ham­ma­di dröm­mer om att bli in­gen­jör.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.