Om det blir kris: Norsborg försörjer stan med vatten
Väktare patrullerar sjön. Ett dopp kan sätta dig i finkan. En cykeltur från Norsborgs tunnelbana ligger ett Bullerbyn-liknande litet samhälle som sedan 1900-talets början har haft en och samma uppgift: Säkra Stockholms dricksvatten!
Sent 1800-tal. Vatten- och avloppsledningar är en nymodighet. Vattenverket i Skanstull förser staden med dricksvatten från Årstaviken. Fruktansvärda smittor som kolera slutar äntligen spridas från stadens brunnar och ta livet av folk. Men den allt livligare båttrafiken börjar förorena dricksvattnet. Stockholm Vatten behöver en ny plats för ett vattenverk.
Valet faller på Norsborg – en bra bit utanför staden. Här finns en herrgård, ett säteri och ett slott men annars är det i princip obebyggt.
– Det här var ju landet då, det fanns nästan ingenting här, säger Leif Boring.
Han och frun Laila sitter på sin veranda i Gråbo i gamla Norsborg. Deras hus är en av de arbetarbostäder som bolaget byggde till de hundratals arbetare – byggare, koleldare och maskinister – som skulle sköta Stockholms största vattenverk.
Än idag är det bara anställda på Stockholm Vatten som bor i husen. Paret flyttade hit för 20 år sedan. En villaidyll med gröna gräsmattor och prunkande rabatter.
– Men på den tiden hade de det fattigt. Det har man sett på bilderna, säger Laila Boring.
När det gigantiska, moderna verket invigs 1904 av kung Oscar II är det många år tills tunnelbana och E4:a ska placera området på pendelavstånd till innerstan. Ett eget samhälle växer upp kring bruket.
– Man känner sig som en kung här!
Före detta lanthandel
I Gråbos tidigare lanthandel, där fyra pelare står ståtligt och välkomnar i entrén, har Göran Karlsson just flyttat in.
– Det var den första affären här. Handlaren bodde på övervåningen och handeln var här nere. Men en arbetare fick också en lott för att odla potatis och morötter för att dryga ut, berättar beredskapsteknikern med 40 år på Stockholm Vatten.
Man hade direktkontakt med kungen härifrån, man skulle ju skydda vattenverket.
Men under 30-talet är världen osäker står andra världskriget för dörren. Lanthandeln blir telegraf. Stockholmarnas tillgång till rent va ten måste skyddas.
– Man hade direktkontakt med kungen härifrån, man skulle ju skydda vattenverket. Det är fullt med jack i väggarna från den tiden, berättar Göran.
Och än idag är man redo för det värsta. Säkerheten kring verket som pumpar upp rent kranvatten till elva kommuner är massiv. Att ge miljoner stockholmare det mest grundläggande, rent vatten och fungerande toaletter, varje dag är inte en liten sak.
– Folk tänker inte på allt vi gör för att de ska ha dricksvatten och avlopp, tycker Göran.
Verket är ett skyddsobjekt och totalt fotoförbud råder.
– För ett tag sen var det några som höll på med en filminspelning och flög med drönare. Då gick jag och sa till. Det visade sig att det var en reklamfilm för kommunen, berättar Göran.
Stans reservatten
Stockholm Vatten äger 3 000 hektar mark här. I det ingår Bornsjön, Stockholms reservvattentäkt. Om huvudvattenledningen från Mälaren går sönder, eller om sjön förorenas eller förgiftas tas vatten härifrån.
Göran visar stolt upp ett mystiskt litet hus i tegel med ett hänglås på dörren. När vi frågar om han har nyckeln till hänglåset svarar han kryptiskt.
– Vattnet från Bornsjön kopplas på här. Vet ni förresten hur länge det räcker för att försörja oss med vatten?
Han ler stort och avslöjar svaret för BotkyrkaDirekt.
Strikta förbud
Det råder strikt bad-, fiske- och campingförbud vid sjön. Vakter patrullerar området. Den som ändå vill skoja till det och ta sig ett dopp kan få ångra sig.
– Det är fängelsestraff på det, säger Göran.
Idag är E4:an några minuters bilväg bort. Norsborgs tunnelbana på cykelavstånd. Men gamla Norsborg är fortfarande en egen värld. ”Som Bullerbyn”, säger de boende. När det provfiskas i Bornsjön för att kolla vattenkvaliteten är det en intern fiskeförening som sköter saken (om det blir några fiskar att ta hem till matbordet förtäljer inte historien).
– Vi har ju ett eget jaktlag också där vi skjuter av djuren härikring, berättar Göran.
Men det är ett skifte på gång. Barn är utflugna, många har blivit äldre. Det egna midsommarfirandet och majbrasan borta.
Men den nya generationen på bolaget är inte riktigt som den gamla, tycker Göran.– Jag försöker förklara för de nya grabbarna som kommer in vad det betyder att jobba här, men de har bara inte samma kärlek till det.
Folk tänker inte på allt vi gör för att de ska ha dricksvatten och avlopp.