”Hårdare straff löser inga problem”
I stället för att skuldbelägga föräldrar borde samhället se till att varenda unge har tillgång till så många skyddsfaktorer som möjligt. Det menar Therese Karlsson och Tina Lindmark på SIG i Hässelby-Vällingby.
Ulrikas son Viktor som vi skriver om på uppslaget innan tog sig ur kriminaliteten med hjälp av sociala insatsgruppen. SIG, som vi även tidigare skrivit om, finns i flera av Stockholms stadsdelar. De jobbar främst med att stötta vuxna kriminella, som vill lämna brottets bana bakom sig.
Men i bland annat Hässelby- Vällingby riktar de sig även till minderåriga som begår brott, eller riskerar att vara på väg åt fel håll. Ofta kommer de i kontakt med ungdomar efter en orosanmälan till socialtjänsten, men de jobbar även uppsökande eller blir kontaktade av ungdomar själva eller oroliga föräldrar som vill ha hjälp för sitt barn.
– Min roll är att stötta, påminna om tider, väcka när det är dags för skola, ha motiverande samtal och hålla i behandlingsprogram. Jag följer med på möten och fungerar lite som ungdomens ”advokat”, säger Tina Lindmark, ungdomsbehandlare.
Hon och Therese Karlsson, projektledare på SIG, tycker att debatten om ungdomskriminalitet ofta är förenklad och skev.
– Det går inte att säga ”var är föräldrarna?” och utgå från att det är där problemet ligger. Om det finns problem i familjen – vilket inte alls är säkert – så kan det vara en riskfaktor. Men det finns flera, säger Therese Karlsson.
Hon nämner dels individuella faktorer som neuropsykiatriska diagnoser eller att man är en spänningssökande person. Att bo i ett socioekonomiskt utsatt om- råde är också en riskfaktor men Therese Karlsson och Tina Lindmark är överens om att den allvarligaste riskfaktorn är om det tidigt blir problem i skolan.
– Vi ser det hela tiden, barn som av olika skäl halkar efter och inte får rätt stöd – det är ofta så det börjar gå snett, säger Therese Karlsson. Tina Lindmark fyller i: – Hänger man inte med i skolan på grund av till exempel läs- och skrivsvårigheter, så leder det till att man saknar sammanhang. Därför är en fungerande skolgång också den starkaste skyddsfaktorn, säger hon.
De tycker att större fokus borde ligga på de så kallade skyddsfaktorerna, i stället för på ” hårdare tag”, som ofta efterfrågas i det offentliga samtalet.
– Det finns forskning på vad som fungerar, så varför bara sitta och tycka saker? Som om hårdare straff skulle lösa problemen, säger Therese Karlsson.
Bra familjeförhållanden med engagerade föräldrar är givetvis en viktig skyddsfaktor, menar hon. Andra, förutom fungerande skolgång, är fritidsaktiviteter och positiva umgängen, både med andra barn och vuxna i omgivningen; släktingar, grannar, lärare, fritidsledare.
– Vi behöver alla ”lägga oss i” lite mer, viss social kontroll är viktig i ett barns liv. Det handlar inte om att begränsa utan att visa intresse och ha lite koll på varandra, säger Therese Karlsson.
Det finns forskning på vad som fungerar, så varför bara sitta och tycka saker?