Nu ritas kvarteren på cykelns villkor
Den ökade cyklingen påverkar morgondagens bostäder. Från att ha varit ett perifert särintresse i byggsammanhang är cykeln nu något som arkitekterna tar hänsyn till redan på ritbordet. “Nu kommer den här frågan först”.
Från trånga cykelrum i källaren till egna garage i gatuplan. Cykeln har fått en allt större betydelse i utformningen av Stockholms nya och framtida bostäder.
– Det är inte så många år sedan som både fotgängar- och cykelfrågor kom ganska långt ner på dagordningen. Nu har det vänt och är tvärtom. Nu kommer den här frågan först, hur man ska göra det bra för både fotgängare och cyklister, säger Mikael Uppling, arkitekt och bostadsprojekterare vid arkitektkontoret Aix.
Bilen bortritad
Han är ansvarig för utformningen av Södra Värtan som är ett av de nya bostadsområdena som är på uppväxt i Stockholm.
Där har bilen i princip “ritats” bort till förmån för en mer cykelfrämjande områdesplanering.
– I Södra Värtan har hela gatunätet i första hand anpassats för fotgängare och cyklister, så bilar får ta sig fram där på deras villkor. Och det är en medveten strategi från stadens sida. Det här området är också det första i den här skalan i Stockholm som det kommer till uttryck, säger Mikael Uppling.
Det är inte bara gatunäten som står inför en förändring. Det ökade cyklandet har även bidragit till att cykelparkeringar och olika förvaringslösningar fått en mer betydande roll i bostadshusen.
Enligt stadens cykelparkeringstal ska det finnas 2,5 - 4 cykelparkeringar per 100 kvadratmeter nyproducerad bostadsyta i Stockholm. I projekt ”Brofästet” i Norra Djurgårdsstan byggs 2,5 cykelparkeringar per lägenhet.
Hur de utformas är olika, men klart är att de många olika typer av cyklar som i dag används ställer ytterligare krav på utformningen av dessa.
– Det är också en fråga som kommer upp tidigare på planeringsstadiet. I varje nytt bostadsprojekt får den ökade cykelanvändningen mer betydelse och större plats. Tidigare har cykelrummen alltid legat i källare, men i dag byggs de i stället i gatunivå. Det hindrar bland annat att det stjäls cyklar eftersom det är mer exponerat och övervakat. Men även behovet av cykelunderhåll har blivit allt mer prioriterat, säger Mikael Uppling.
Förutom Södra Värtan, där det bland annat har införts en parkering för specifikt lastcyklar, är huset som Erik Wallin ska bygga på den gamla hundrastgården vid Nytorget på Södermalm ett annat exempel på en projekt som planerats för att ha ett cykelgarage i markplan. Nyligen blev det också klart att nya studentlägenheter ska byggas vid KTH med en tydlig cykelprofil.
– Jag tror att vi bara ser början på den här trenden. Stockholm blickar mot andra städer i världen som Amsterdam och Köpenhamn där de har kommit mycket längre i de här frågorna och där det finns en annan cykelkultur. Sedan har vi lite andra förutsättningar i Stockholm med mer kuperad mark, utspridd bebyggelse och en ovana att samsas i gatuutrymmet, säger Mikael Uppling.
Utmaning att tillgodose behov
Jenny Kihlberg är översiktsplanerare för strategi och utveckling vid Stadsbyggnadskontoret i Stockholm. Enligt henne är en av utmaningarna i byggsammanhang framöver att tillgodose behoven bland de många olika cykeltyperna.
– Cykeln är viktig sett ur framkomlighetsstrategin. Vi ska jobba med de snabba och yteffektiva transportslagen och cykeln är ett av dem, säger hon.
Gång- och cykelförutsättningarna ska vara mycket goda när Norra Djurgårdsstaden befolkas. Skisser: ”Brofästet” i Norra Djurgårdsstaden.