Förslag – men inga svar NYTT MÄTSYSTEM
Skolborgarråd Olle Burell (S) har inga raka svar på hur skolorna i Stockholm ska bli bättre. Vår reporter reder ut vad skolborgarrådet vill – och inte vill – göra för att höja resultaten i Stockholms skolor.
Bromma Tidning har den senaste tiden rapporterat om miljontals kronor som betalas ut till stadens skolor i socioekonomiskt svaga områden, det så kallade socioekonomiska tilläggsbeloppet. Pengar som till synes inte ger önskat resultat. Avgångsbetygen är fortsatt låga, ibland till och med lägre än tidigare. Och klyftan mellan ” bra” och ” dåliga” skolor tycks öka.
Vår reporter Evelina Hertz satte sig ner med skolborgarråd Olle Burell ( S) för att reda ut vad staden vill göra åt situationen och nej, några lösningar som faktiskt kan göra skillnad för dem som går i Stockholms svaga skolor idag har inte skolborgarrådet. Men det här är vad han vill göra. Och vad han definitivt inte vill göra.
Vad Burell vill göra
Här är fyra åtgärder som Olle Burell vill göra för att vända skutan:
1. Införa ett nytt mätsystem (utöver betygen) som ska göra att skolor inte får dåligt rykte bara för att de har låga snittbetyg.
Skolor med låga betyg får dåligt rykte och då söker sig färre elever till skolan. I praktiken kan en skola ”tömmas på” starka elever om till exempel skolan tar emot många elever med tuffare förutsättningar som ju rimligtvis sänker betygssnittet på skolan.
Just nu utreder utbildningsförvaltningen om det är möjligt att införa ett mätsystem som tittar på vad eleverna kan när de börjar och vad de kan när de slutar skolan. Olle Burell menar att det skulle visa om skolor med låga betyg ändå gör skillnad och om skolor med höga betyg kanske har elever som ”åker räkmacka” istället för att utvecklas.
Han tror att detta ska vända skolors dåliga rykte och få föräldrar att våga välja skolor där eleverna har låga betyg. Elevblandningen skulle då bli bättre på skolorna och det skulle gynna undervisningen. Detta nya system kan komma på plats läsåret 18/19.
2. Kartlägga och lära av skolorna som lyckas.
Vad gör skolorna som lyckas höja betygen? Det ska genomföras en tydligare uppföljning bland skolorna hur de har använt sina pengar och vad som funkar bra. Se- dan ska ”goda exempel” spridas så att rektorerna kan lära av varandra.
3. Fler barn till förskolan.
I områden med bättre socioekonomiska förutsättningar går nästan alla barn i förskolan. Olle Burell vill att fler barn i socioekonomiskt utsatta områden ska gå i förskolan. Ett bra sätt att lära sig språket och sociala regler.
4. Avdramatisera skolvalet.
Visionen är att Stockholms grundskolor ska ses som en skola med flera enheter och att alla ska ha en bra grundskola i närheten oavsett var man bor. Så är det ju inte idag men Olle Burell vill avdramatisera skolvalet. Målet är att minska pendlandet, ”onödiga” skolbyten mitt i terminen och segregeringen mellan olika skolor. Idag finns en överenskommelse mellan kommunala skolor att man inte ska ”locka över” elever från varandra mitt i terminen, Olle Burell vill se att alla friskolor också tar i hand på det.
Vad Burell inte vill göra
Och här är tre åtgärder som skolborgarrådet Burell inte vill göra för att vända skutan:
1. Ändra bidragsformen.
Olle Burell och rektorerna själva är överens om att situationen hade varit ännu värre om skolorna inte fått de extra pengarna. Bidraget till skolor i socioekonomiskt
Det ska genomföras en tydligare uppföljning bland skolorna hur de har använt sina pengar och vad som funkar bra.
svaga områden kommer alltså att finnas kvar.
2. Styra vad pengarna ska användas till.
Idag är det upp till rektorerna att själva bestämma vad det socioekonomiska tilläggsbeloppet ska användas till. De flesta använder pengarna till fler lärare, ökad elevhälsa och fler chefer, enligt utbildningsförvaltningen. Olle Burell tycker att skolorna även i fortsättningen ska få bestämma själva var pengarna hamnar.
3. Aktivt gå in och försöka påverka mixen av elever på skolorna.
Idag har Stockholm ett gäng skolor där majoriteten av eleverna har svensk bakgrund och föräldrar med hög utbildning och arbete. I de här skolorna är betygen höga. Sedan har vi andra skolor där majoriteten av eleverna har invandrarbakgrund och föräldrar med låg utbildning. Där är också familjer med ekonomiskt bistånd fler. I de skolorna är betygen låga. Mönstret är tydligt och de flesta är nog överens om att bostadssegregationen och det fria skolvalet inte bara förklarar – utan förstärker – mönstret.
Vill man ändra det fria skolvalet krävs en lagändring. Men Olle Burell tror inte någon sådan behövs. Hans ståndpunkt är att politikerna INTE ska gå in och styra och jämna ut fördelningen mellan skolorna.