De lever i en gångtunnel i Vällingby
Dagtid är det Grimstaelevernas väg till skolan. Kvällstid har det varit hem för flera hemlösa EU-medborgare. Efter signaler från skolan om att det skapat oro bland barnen har nu EU-migranterna flyttat. Vi besökte dem tillsammans med stadens EU-team.
Västerbron, torsdag klockan 21.30. Robert Dragan och Jorge Castellon, från stadens EU-team, är på väg från kontoret på Södermalm till en gångtunnel i Vällingby.
De jobbar med uppsökande verksamhet som riktar sig till hemlösa EU-medborgare och tredjelandsmedborgare.
– I den mån det går ska vi ta reda på hur många de är, var de är och hur de mår, säger Jorge Castellon.
Ikväll ska de besöka en grupp som bosatt sig i en gångtunnel i Vällingby. Tills för en vecka sen sov de i en närliggande tunnel som går under Bergslagsvägen, mellan Vällingby och Grimsta.
Där passerar barn på väg till Grimstaskolan och enligt skolans rektor Marita Svahn har många tyckt att det varit obehagligt att gå förbi dem.
– Flera barn och föräldrar har uttryckt en oro över att barnen inte vågar gå igenom tunneln. Jag kontaktade EUteamet som svarade jättebra på det. Nu har jag inte hört något från några elever eller föräldrar den senaste veckan, säger Marita Svahn.
”Vi pratar med dem” En del av EU-teamets jobb är att åka till bosättningar och prata med EU-medborgare efter att skolor eller andra myndigheter hört av sig.
– Vårt jobb är inte att köra iväg EU-medborgarna från sina bosättningar. Men vi kan prata med dem, säger Robert Dragan.
Framme vid gångtunneln träffar vi fem personer som har bäddat ner sig under sina täcken. Robert och Jorge går fram och ett samtal bryter genast ut. De känner varandra väl vid det här laget. Robert tolkar när vi presenterar oss.
– Åh, Evelina. Det heter min treåriga dotter också, säger en kvinna som heter Ilica.
Hon och hennes man Peges har sex barn i åldrarna 3, 7,8, 9,11 och 12 år. Barnen är hos en kusin i Babadag, en del av Rumänien där många turkiska romer bor.
– Vi brukar vara här tvåtre månader i taget. Sen åker vi hem ett par veckor beroende på hur länge pengarna räcker, säger Peges.
De säger att de flyttade till den här tunneln efter att EUteamet berättat att barnen på Grimstaskolan inte vågade gå förbi dem på väg till skolan.
– Vi visste inte om att skolan låg där innan de berättade det för oss, säger Ilica.
”Köper mat och kläder” Nätterna spenderar de på sina madrasser. När de vaknar packar de ihop och gömmer sina saker för att gå till Vällingby och tigga.
Robert berättar att många använder pengarna de tigger ihop för att bygga eller bättra på sitt hus hemma i Rumänien. Men för Peges och Ilica
räcker inte pengarna så långt.
– Vi använder dem för att köpa mat och kläder till barnen, säger Peges.
Hur känns det för er att ligga och sova här, där många går förbi?
– Det funkar, det är ingen som stör oss. Men ibland kommer ungdomar hit och gasar med sina mopeder så att vi vaknar, säger Ilica. Slutar de om ni säger till?
– Nej, då blir det ännu värre.
I tunneln möter vi också Iordanica, som är här tillsammans med sin svärmor Atusa. Robert upptäcker att Iordanica fyller 23 år om tre dagar. Hon själv vet inte om det och ler när Robert förklarar för henne. Iordnacias två barn, tre och åtta år gamla, är hemma i Babadag med sin pappa.
– Han tjänar inte lika mycket pengar som jag så han får vara hemma. Det är lättare för kvinnor att tigga, säger Iordanica.
Iordanica berättar att hon kan få ihop mellan 200-300 kronor om dagen. I Rumänien ligger lönen för ett lågavlönat arbete på omkring 2000 svenska kronor i månaden, enligt Robert.
Gruppen pockar på Roberts och Jorges uppmärksamhet och de bestämmer att de ska komma tillbaka imorgon.
– Vi kan inte prata med dem när ni är med på grund av sekretess. Men det är ingen fara, det är inget akut utan handlar mest om hemlängtan, säger Robert.
Hemlösa som är minderåriga Tillbaka i bilen antecknar Jorge att Iordanica behöver en jacka och skor, det är kallt ute.
– För mig är det extra känsligt när vi träffar på barn eftersom jag själv är förälder. Vi träffar minderåriga då och då, säger Robert.
– Men bilden är inte alltid så enkel. Det händer att vi träffar någon som är 14-15 år som själv har barn hemma i Rumänien att försörja, lägger Jorge till.
Stockholm stad har nolltolerans när det gäller minderåriga hemlösa. EU-teamet samarbetar med socialtjänsten i Rumänien och kontaktar dem när de träffar minderåriga på Stockholms gator. De möter upp på flygplatsen när de kommer hem till Rumänien igen.
– Många tror att det inte finns en socialtjänst i Rumänien. Problemet är att många av dem som de riktar sig till är utomlands. De har inte funnits lika länge som socialtjänsten i Sverige så det är orättvist att jämföra våra verksamheter, säger Jorge.
Om tiggeri borde förbjudas eller inte är en debatt som blossar upp med jämna mellanrum. Jorge tror inte att ett förbud är lösningen.
– Det skulle kanske få bort dem från gatorna men antagligen skulle andra problem dyka upp istället, säger Jorge. Så finns det någon lösning?
– Det är inte vårt uppdrag att komma på en lösning utan det är en politisk fråga. Vårt uppdrag är att hitta personer som är utsatta och se till att de inte far illa, säger Robert.
Det händer att vi träffar någon som är 14–15 år som själv har barn hemma i Rumänien att försörja.