Här bjuds de hemlösa på julbord
Det som började med utdelning av matlådor har vuxit till en uppskattad tradition. För tredje året i rad bjuds socialt utsatta i Västerort in till julbord i Vinsta.
Ur högtalarna spelas julmusik och på borden står maten prydligt framdukad. Om ungefär tio minuter kommer gästerna till årets julbord i Vinsta.
– Är det okej om jag dämpar belysningen lite? Det är mysigare så, säger Christian Lilja, en av ägarna till restaurangen Sthlm mat.
Det är tredje året som restaurangen anordnar julbord för socialt utsatta i Västerort. De gör det tillsammans med ett pensionärspar från Hässelby och vi passar på att prata en stund innan kvällens kalas drar igång. Pensionärsparet vill inte vara med i tidningen med namn och bild eftersom ”de inte vill berömma sig själva”.
Restaurangägarna Christian Lilja och Martin Lundstedt lärde känna paret för sju år sedan genom restau- rangens pensionärsluncher. På den tiden delade paret ut egenlagad mat till hemlösa från en matbuss. Christian och Martin ville hjälpa till och började sponsra med köttbullar, potatismos och lingonsylt. Varannan fredag delar pensionärsparet ut runt 30 matlådor vid torget i Hässelby gård.
– Efter några år ville vi göra något mer och då blev det ett julbord. I år har ett hundratal inbjudningskort delats ut men vi vet inte hur många som kommer eftersom det beror mycket på dagsformen hos gästerna, säger Christian.
Fullt vid borden
Utanför börjar en kö att bildas och prick klockan fem hälsas gästerna välkomna. De får sätta sig med ett glas julmust och vänta tills alla har kommit. När det är dags att börja ta för sig av maten har ett sjuttiotal människor tagit plats vid borden.
För paret Marve och Christina är det första gången de är här. De fick höra om julbordet i kyrkan i Vällingby när de var där och åt frukost.
– Åh, är ni från tidningen? Jag är uppvuxen på tidningen Västerbottens Folkblad där min mamma jobbade, berättar Marve.
Som sexåring cyklade han efter mamma till jobbet och fick vara med på redaktionen. Av utlandsfotografen Olle fick Marve då sin första kamera och han berättar att fotointresset fortfarande hänger kvar.
– Jag fotade graffiti under två år efter att jag såg en häftig målning vid Spånga centrum. Jag tycker att det är en större utmaning att fota i färg för det är lättare att ta fina bilder i svartvitt, säger Marve.
Även Christina berättar att hon gillar att skapa. Gärna akvarellmålningar av stilleben och naturmålningar.
– Sedan händer saker i livet som gör att man faller. Det svåra är att ta sig upp igen och det är väl det som jag behöver hjälp med, säger hon.
”Det är ljuvligt”
Samtalen som pågår runt borden pausas när Luciasång plötsligt hörs längre bort i lokalen. Christians dotter är här med sin skolklass för att uppträda för gästerna. Vid ett av borden lite längre bort sitter Lillan och lyssnar. Hon känner pensionärsparet väl från torget I Hässelby gård där hon brukar hämta matlådor. Det är andra året hon är med på julbordet.
– Det är ljuvligt! Det är tanken på julbordet, och matlådorna med köttbullar, som gjort att jag klarat det här året. Varje gång jag har deppat ihop har jag tänkt på julbordet. Så nu får jag hålla mig vid liv ett år till så jag kan komma nästa år, haha, säger hon.
Nu får jag hålla mig vid liv ett år till så jag kan komma nästa år!