De hjälper kriminella bort från gatan
Sociala insatsgruppen hjälper grovt kriminella i Västerort att byta livsstil.
Karlsson jobbar på Sociala insatsgruppen att lägga av. En ständig jakt på snabba pengar. Noll förtroende för myndigheter och att få en lägenhet eller jobb känns kört. Fast i missbruk med skulder hos kronofogden eller andra kriminella.
Så ser det ofta ut för dem som kommer till Sociala insatsgruppen (SIG) i Hässelby-Vällingby. De hjälper kriminella som vill lägga av, ofta handlar det om grov brottslighet.
En del får kontakt med SIG genom frivården. Andra genom kompisar som har fått hjälp. Många plockar SIG upp genom att åka till anstalter, häkten och finnas ute på gatan.
– Om jag ser någon i Vällingby som säljer är det kanske inte läge att gå fram där och då. Men så fort jag hör att han sitter i häktet åker vi dit. Alla livsstilskriminella i HässelbyVällingby ska någon gång få frågan om de vill ha hjälp av oss, säger projektledaren Therése Karlsson.
SIG kan hjälpa till att fixa boende, jobb och skuldsanering. Om deltagaren behöver försörjningsstöd har SIG ett avtal med socialtjänsten som gör att beslutet kommer snabbt.
Att vilja är ett måste
SIG vill och ska inte hjälpa dem som fortsätter att sälja knark, råna eller begå våldsbrott. Att själv vilja ändra sitt liv är därför ett måste.
– Vi finns med hela vägen och följer med på möten och kan sitta med vid ett jobbigt samtal. Han vet att han kan ringa mig klockan åtta på kvällen om det behövs, säger samordnaren Alejandra Chacin.
Att någon finns där är grejen. Det säger en före detta deltagare som för två år sedan lämnade gängkriminaliteten med hjälp av sin samordnare på SIG.
– Han trodde på mig när alla andra hade gett upp. Även om min familj fortfarande hade hopp om mig trodde de inte att jag skulle lyckas sluta vara kriminell. Men han brann för att hjälpa mig, säger mannen.
Ju äldre deltagaren är desto större är chansen att lyckas. Man har mognat och hunnit se fler tunga delar av livet som kriminell. Therése och Alejandra är överens om att en flytt också hjälper till. Men för en del är en flytt ett måste – på grund av hotbilden mot dem.
– Då hjälper vi till med det också. Alla kriminella har fiender men det varierar hur allvarlig hotbilden är och om det finns en allvarlig konflikt, säger Therése Karlsson.
Vet inte hur många som lyckas
Omkring hälften av dem som skrivs ut har både jobb och bostad. Men SIG vet inte hur många som lyckas i det långa loppet. Det är frivilligt att fortsätta ha kontakt efter att man skrivits ut och svårt att veta vad man ska titta på. Att utgå från nya domar eller brottsmisstankar är tidskrävande och riskerar att ge fel bild, menar Therése Karlsson.
– Jag tror att det bästa sättet är att titta på deras sociala situation. Om de har jobb och bostad kan man oftast utgå från att det går bra, säger Therése Karlsson.