Kliv in i de röda och
Vi besökte både Socialdemokraternas och Moderaternas partihögkvarter för att träffa fotfolket bakom röstraggandet på arbetsplatser och internet. S: ”Jag vill nog tycka att vi har en högre digital svansföring och är mer seriösa”
För Calle Fridén, fackligt aktiv sedan 1979 och med drygt tio år kvar till pension, började dagen klockan 05.30. Då stod han och sju andra utanför ett bygge i Barkarby, ”när gubbarna börjar rulla in”. Utrustning: 200 frukostpåsar, som öppning för ett gott prat.
– Vi hann med 45 samtal. Och då menar jag 45 riktiga samtal, inte bara ”hej hej” utan ”jo, jag har tänkt på det här, var står ni i den frågan”. Sedan var det två som bara fräste åt oss, och en som sa att ”de där borde man köra över”, berättar Calle Friden.
Han klev på valrörelsen på heltid i juni och nu den 15:e ställer han sig och börjar spika igen, på sitt vanliga jobb. Iklädd blåjeans, tajt röd ttröja och med ring i örat, ingår timmermannen i folkrörelsedelen av Socialdemokraternas arbete. Eller uppsökeri, som Fridén kallar det, oftast på arbetsplatser. Som imorgon då han stämt träff med en bunt spårvagnsförare.
– Jag har en ramsa på åtta minuter som jag drar som inledning. Om vård, skola, omsorg, klimat. Prick klockan 09 när rasten är slut efter 15 minuter, då reser sig gubbarna och går. Så är det när man jobbar bygge på ackord, säger han krasst, och lägger till att besöken nyligen blivit svårare att få till: ”Svenskt näringsliv vill inte ha politiska möten på arbetsplatserna”.
”De flesta är ute och kampanjar”
Röda gardiner, röda soffor, Palmebyster i var och vartannat av de enskilda kontorsrummen – det stora partihögkvarteret 68:an är ett begrepp för Socialdemokraterna. Och på Sveavägen 68 är det tyst och lugnt. Knappt en själ syns till, förutom någon ungdomligt klädd SSU:are som då och då snappar åt sig en kokosboll från kaffehörnan.
– Så här nära inpå är de flesta ute och kampanjar, berättar valledaren Martin Nilsson medan han kryssar över de mörkgråa heltäckningsmattorna.
I vanliga fall chefar 48-åringen över borgarrådet Karin Wanngårds kansli. Nu är han på lån för sin tionde valrörelse och rattar det 50-tal som ska försöka styra mot S-seger i kommun och landsting. Ute på länets gator är de uppbackade av en 3 000 ideella dörrknackare.
– De flesta här är bara projektanställda på en månad. Mitt kontrakt går ut den sista december, det brukar förlängas en mandatperiod åt gången. Sådana är spelets regler, förklarar Nilsson med avslappnad Tomas Bodström-look.
Och visst, valrörelsen är spänning och viktiga ideologiska strider, där fler lärare kan ställas mot skat- tesänkningar. Men det är mellan, under mandatperioderna, som han känner att man ”gör något på riktigt, de tusentals beslut som fattas i det vardagliga”.
– Stockholm är svårt att få till en gemensam valrörelse i, då staden är så stor. Det blir många halvstora frågor, ofta i innerstaden, som rätt många inte bryr sig om. I år är det Nobel center, förra gången var det Slussen. Om du bor i Liljeholmen kanske du bara bryr dig om det området, funderar han.
”Vi är mer seriösa”
I strategi och budskaps-rummet planerar 30-plussarna Peter Lindh och Julia Ekedahl Lotoft på en whiteboardtavla. Det var här som S-utspelet om bostadsgaranti för unga rimlighetskontrollerades, men nu på slutet handlar det mest om att ”hålla linjen med fokus på sam- hällsutmaningar, vård, skola, bostad”. Och att, så fort andrum ges, ge sig ut och träffa folk.
Det digitala då, tänker Socialdemokraterna på internet? Jodå, det gör de, säger välkammade kommunikationschefen Kalle Hindrikes, 26. Han sköter kring ett tiotal digitala arbetare med Stockholm som ansvarsområde. Dock har de mer fokus på att finnas där medborgarna finns för att presentera partiet och svara på frågor. Inte så mycket memes, alltså.
Hade då en S-motsvarighet till Moderaternas omtalade BeyonceUlf- meme kunnat hjärnstormas fram i den här öppna lilla kontorshörnan?
– Svår fråga! Den var skarp, det var den. Om det betyder bra eller dålig? Både och. Jag vill nog tycka att vi har en högre digital svansföring och är mer seriösa, säger Kalle Hindrikes.