Välkomna in till tv-paradiset
Här hittar du Kerstin Palm, en av stjärnorna i Kanal 5:s nya serie om kolonilottsföreningen i Riksby.
Många drömmer om en kolonilott, men hur är egentligen livet på lotten? I ett nytt teveprogram får tittarna följa flera boende på Iris kolonilottsområde vid Lillsjön.
Nicklas Jensen har precis kommit hem från en trädgårdsmässa i Jönköping, i baksätet på bilen ligger en nyinköpt 2,5 meter hög en, där kronan är formad som ett parasoll.
– Problemet är bara att jag inte vet var den ska få plats, säger Nicklas och skrattar.
Vi står på hans kolonilott som ligger i Iris kolonilottsområde kring Lillsjön i Riksby. Nicklas jobbar som florist, och yrket har satt sin prägel på hans trädgård.
Små grusgångar tar en genom buskar, träd och blommor, noggrant planterade i färgordning.
På baksidan av huset ramas tomten in av en grön växtbädd, och framför den porlar en damm med koikarpar i.
– Jag har haft min lott i 25 år. Då var trädgården helt överväxt, man såg inte ens huset från vägen på grund av alla buskar. Det har tagit väldigt många år att få till det, säger han.
Blir tv-program
Under sommaren har ett teveprogram spelats in här, där man får följa Nicklas och några andra boende i området om hur livet på lotten är.
– Det är tydligt att de ville göra ett feel good-program, jag tror det blir en bra mix. Jag själv kommer ge lite tips och råd om hur man odlar.
I sin stuga bor han maj till oktober, så länge det finns vatten. Den övriga tiden bor han inne på Norrmalm.
– Mina vänner som bor i Bromma brukar skratta när jag säger att jag åker ut på landet, men för mig känns det så. Jag tänker att jag ska ha det här så länge jag orkar. När jag går i pension kan jag vara här halva året och resten av tiden i Spanien.
Att många är intresserade av att skaffa kolonilott förstår han.
– Drömmen är att få skapa ett helt nytt koloniområdet, skapa ett nytänk som är ekologiskt, som är 2020. Det kliar lite i fingrarna, tankarna finns ju, säger Nicklas.
Mina vänner som bor i Bromma brukar skratta när jag säger att jag åker ut på landet, men för mig känns det så.
Från fäktning till ogräs
I utkanten av koloniområdet huserar en annan deltagare i programmet, Kerstin Palm. Bakom sig har hon en karriär som fäktare, med hela sju OS på sitt cv. Kolonilotten har hon haft sedan 1991, och tomten på 600 kvadratmeter är den största i hela området. Men att hon fick den var mer en slump än ett intensivt köande.
– Jag arbetar som tandläkare, och 1988 hade jag en patient som tyckte att jag borde skaffa mig en lott. Hon frågade om hon skulle skriva upp mig på väntelistan här. ’Visst’, sa jag.
Tre år senare ringde kolonilottsföreningen och sa att lotten var hennes.
– Då kunde jag absolut ingenting om trädgård. Jag hittade en liten grön sak, och gick över till damen bredvid och frågade om det var värt att spara den. ’Ja om jag vore i dina kläder skulle jag slänga den, det är ogräs’ svarade damen då.
Bor i stugan i månader
Kerstin bor i stugan från juni till september, övriga tiden på Östermalm. I trädgården finns ett stort jordgubbsland, svarta och röda vinbärsbuskar, och på framsidan finns det fyra ensamma äpplen kvar i det stora trädet.
– Det har varit ett uruselt äppelår. Förra året plockade jag ohyggliga mängder, 204 liter must blev det. I år fick jag 14 liter.
Kerstin beskriver området som trevligt, men att hon mest pratar med de närmsta grannarna.
– Eftersom det är nära stan blir det utnyttjat på ett helt annat sätt än om det vore ett landställe längre bort. Jag är här varje helg, även på vintrarna, och klipper till saker.