Kriminella flyttade in i Bromstenvilla: ’’En mardröm’’.
Planen på ett flerbostadshus mitt bland villorna i Bromsten blev starten på en mardröm för de närmaste grannarna. I väntan på bygglovet hyrs huset ut – och in flyttar kriminella. Nu går 65 grannar samman för att stoppa den så kallade spontanförtätningen
Vi har hört berättelsen förut.
Byggföretag köper gammal villa. River och bygger i stället flera lägenheter, parhus eller rahus. Vips så kan företaget sälja flera bostäder i ett attraktivt område – med en rejäl vinst.
Varken grannar eller styrande politiker gillar utvecklingen. När invånarna på små villagator mångdubblas påverkar det både trafiken, behovet av service och områdets karaktär.
Att det ändå fortgår beror på att äldre villaområden, som i Spånga, Bromma och Enskede, har gamla områdesplaner. De reglerar ofta inte hur många bostäder som får byggas på varje tomt, så som är brukligt i modernare detaljplaner.
Så länge byggherren håller sig inom ramarna, finns ingen grund för att neka bygglov.
Områdesplanen från 1907
Områdesplanen för Municipalområde Bromsten är från 1907.
På en liten gatstump i området, på Sörlidsbacken, ligger tre villor. Mittenhuset köptes av ett företag för drygt två år sedan. Strax därefter lämnades en bygglovsansökan in om att få bygga elva lägenheter på den drygt 800 kvadratmeter stora tomten, fördelat på ”tre våningar + källare”, som planen medger.
Godkänt, blev beskedet från stadsbyggnadskontoret. Men det protesterade grannarna emot.
– Det var fyra våningar. ”Källaren” var som ett våningsplan med lägenheter och trapphusentré, säger Elise, som bor längst in på gatan.
Grannarna fick rätt i domstol
Efter flerar turer fick grannarna rätt i mark- och miljödomstolen. Ny ansökan från byggaren. Men snarlik, så den fick nej redan i Länsstyrelsen.
Men vi tar en paus här. I väntan på bygglov hyr företaget ut villan. Och det i sin tur leder till en flera månader lång mardröm för de närmsta grannarna.
– Först bodde här fem byggarbetare i några månader. De var i Sverige för att jobba och skötte sig, det var inga konstigheter, säger grannen Anna, som representerar Socialdemokraterna i Spånga-Tensta stadsdelsnämnd men i det här ärendet endast agerar som privatperson.
Det stod jämnt flera män här utanför och rökte, min dotter tyckte att det var obehagligt att gå hem själv från skolan.
I oktober 2018 förändras dock något. Byggarbetarna försvinner och i stället är det en större skara män som flyttar in. Grannarna uppskattar att det är runt 20 peroner som kommer och går.
Tre stora oljetunnor dyker upp i trädgården.
– De sålde bensin från lekstugan. Det var konstant trafik, 10–15 bilar per dygn, även på natten, berättar Anna.
Trädgården förfaller. Det ligger bråte på tomten, en del, misstänker grannarna, är stöldgods.
– Det stod jämnt flera män här utanför och rökte, det kändes otryggt, min dotter tyckte att det var obehagligt att gå hem själv från skolan, berättar Elise.
Polisen stoppar bensinförsäljning
Hon och Anna polisanmäler misstänkta brott vid flera tillfällen. Polisen kommer några gånger vilket sätter stopp för bensinförsäljningen.
De anmäler till miljöförvaltningen om felaktig avfallshantering och dålig inomhusmiljö. Till stadsbyggnadskontoret om att det bedrivs illegal hotellverksamhet.
Och i mars gör polisen ett tillslag mot villan tillsammans med inspektörer från staden, brandkåren och tullen. Man hittar både stöldgods och narkotika. Av de elva personer som finns i villan när tillslaget sker så utvisas sju.
Totalt fanns 17 sovplatser i huset. Miljöförvaltningen slår bland annat fast brister i ventilationen och att huset inte är anpassat för så många boende. Ärendet är fortfarande öppet.
– Vi kan förelägga vid behov och det har funnits planer på ett föreläggande men vi har inte kommit så långt. Åtgärdar ägaren bristerna så är det okej ur vårt perspektiv, säger Olof Troive, inspektör på miljöförvaltningen.
Polisen upprättar en anmälan om att det har bedrivits svarthotell på adressen.
Personen som misstänks är inte fastighetsägaren, utan företagets hyresgäst, som i sin tur ska ha förmedlat sovplatser på nätet, enligt polisen.
– Det här är ett sätt att tjäna svarta pengar. Utredningen pågår fortfarande, ärendet är intressant eftersom lagen om hotell- och pensionatrörelse inte har prövats på det här sättet än, den är skriven för att reglera vad som gäller
om man till exempel driver en bed and breakfast, säger Monica Krüger, gruppchef hos gränspolisen.
Nästan direkt efter att polisen avhyst flera av de boende i villan flyttar nya personer in, enligt Anna och Elise. Ett stort problem är att mängden bilar i området ökar. Efter flera klagomål till trafikkontoret lyckas grannarna få till ett parkeringsförbud på en del av Sörlidsbacken.
– Vi har hållit på i två år med att skriva olika skrivelser. Jag har fått lära mig hur. Det här skapar en ständig oro, säger Elise.
Vill nu hyra ut till LSS-boende
För några veckor sedan skickade byggföretaget som äger grannvillan in en tredje bygglovsansökan. Det nya förslaget är återigen ett trevåningshus, men man har minskat antalet lägenheter från elva till nio. Planen är nu att hyra ut huset som LSS-boende, med gemensamma lokaler och personalutrymmen i källaren.
Det ärendet har det ännu inte kommit något beslut i.
Samtidgt som Anna och Elise har brottats med situationen på granntomten, har de lyft frågan om förtätning i villaområdet med övriga husägare som bor inom områdesplanen.
– Vi samlade in underskrifter för att få stadsbyggnadskontoret att förtydliga planen för området. Varenda kåk skrev under, säger Anna.
”Handlar om ett planärende”
Totalt är det 65 husägare som har skrivit på. Det de vill är att stadsbyggnadskontoret skriver regler för vilken typ av bebyggelse som ska kunna göras i området.
Grannarna vill se följande: bygglov endast för ett- eller tvåfamiljshus per tomt, max två våningar, en bygghöjd om max nio meter och att kontoret avslår den senaste bygglovsanökan för flerbostadshus på Sörlidsbacken.
Den grönblå majoriteten i stadshuset har i flera år pratat om att man vill hitta sätt för att komma åt spontanförtätningen i Stockholms villakvarter och gav förra året tjänstemännen i uppdrag att utreda hur det skulle kunna gå till. Det arbetet är inte färdigt ännu.
När grannarnas begäran kom in till stadsbyggnadskontoret var det inte givet hur den skulle hanteras, berättar Monika Rudenska, stadsbyggnadskontoret.
– Vi diskuterade om vi skulle se det som en vanlig ansökan om planändring eller som en generell skrivelse. Men eftersom alla grannar skrivit på tolkar vi det som att medgivande finns och behandlar det som ett planärende, säger hon.
En sådan ansökan görs normalt när man vill bygga något nytt som inte ryms inom den befintliga planen. Och processen kostar pengar för den som söker. Bara själva planbeskedet, alltså ett svar på om kontoret kommer att titta på ärendet eller inte, kostar 21 000 kronor. Blir det positivt besked kostar sedan själva planläggningen per timme.
– Eftersom vi aldrig har gjort något liknande vet vi inte vad det skulle landa på men en typisk detaljplaneprocess går på minst en miljon. Men varje del man vill ändra innebär en egen utredning. Krävs flera utredningar blir kostnaden högre, säger Monika Rudenska.
Men att betala mångmiljonbelopp finns inte på kartan för grannarna i Bromsten.
– Vi betalar redan skatt och vi vill inte bygga något, bara bibehålla området. Måste man vara multimiljonär för att få en 100 år gammal plan ändrad? undrar Anna retoriskt.
”Principiell lösning för hela staden”
Nej, säger stadsbyggnadsborgarråd Joakim Larsson (M) som svar.
– För oss är det viktigt att vi kommer fram till en principiell lösning som gäller i hela staden. Rimligast är att avvakta den utredning som pågår. Det ska inte behövas att enskilda villaägare beställer och betalar för denna typ av nya planer, vi får titta på det här fallet parallellt och återkomma till dem. Men principen är att den som beställer en detaljplan också ska betala för den, säger han.
Han hoppas på en dragning om utredningen nu under hösten men tror inte att lösningen är att ändra planer över hela Stockholm.
– Det är komplext och skulle ta väldigt lång tid. Vi behöver hitta ett annat sätt. I vissa fall kan vi redan nu säga nej genom att hänvisa till ett områdes karaktär, men det är olika. Det räcker inte att vilja, det måste hålla juridiskt också, säger Joakim Larsson.
Vi betalar redan skatt och vi vill inte bygga något, bara bibehålla området.