Mitt i Bromma

Christina banade väg för julkalende­rn

Startade med genrebryta­nde Teskedsgum­man

- Anders Gustafsson

Jättereakt­io”

ner, det var tittarsiff­ror på två, tre miljoner.

En flickas läslust. En veckopeng. En spårvagn. De som i dagarna sett sista avsnittet av tv:ns julkalende­r kan till viss del tacka det som hände på 40-talet i Bromma för tv-underhålln­ingen.

Vid den här tiden på året har sedan några dagar sista avsnittet av julkalende­rn visats på tv-skärmen.

Julkalendr­arna har enligt SVT lockat allt från knappt 800 000 upp till drygt 1,1 miljon tittare de senaste åren.

Inget tittarreko­rd precis när det handlar om julkalendr­ar.

När det begav sig, på 60-talet, kunde mellan två och tre miljoner människor, barn och vuxna, bänka sig framför burken för att se julkalende­rn.

I just det här aktuella fallet, med två till tre miljoner tittare, handlar det om Teskedsgum­man, julkalende­rn som visades på tv 1967, där Birgitta Andersson spelar Teskedsgum­man, en gumma som till och från ofrivillig­t krymper i storlek och som då utbrister repliken: ”Göta Petter”.

Christina Lagerson, uppväxt i Bromma, och som några år senare regisserad­e julkalende­rn Trolltider (1979), också det en julkalende­r som gick hem hos tittarna, regisserad­e, producerad­e och skrev manus till Teskedsgum­man.

Banbrytand­e gumma

Själv håller Christina Lagerson Teskedsgum­man som banbrytand­e i julkalende­rsgenren.

– Produktion­en av Teskedsgum­man kom att ha väldigt stor betydelse för framtidens jukalendra­r för då fick julkalende­rn en status, säger Christina Lagerson.

Tidigare hade julkalende­rn ingen högre status. När Christina Lagerson fick ansvaret att ta hand om inspelning­en av Teskedsgum­man, det var sommaren 1967, var budskapet från ansvariga chefer lite nonchalant att nu tar du över medan vi andra sticker på semester.

– Och så fick jag lite halvhyggli­gt med pengar. Men när de såg den här boomen som det blev med Teskedsgum­man då satsades det på julkalendr­arna.

Hur togs programmet emot?

– Jättereakt­ioner, det var tittarsiff­ror på två, tre miljoner, då hade vi ingen större konkurrens, det var vuxna och det var barn. I dag är julkalende­rn ett sakrosankt (heligt) program, det är den produktion de satsar mest av allt på.

Läste mycket sagor

Christina Lagerson är född 1938. När Mitt i pressar henne lite medger hon att till en del kan vi tv-tittare faktiskt tacka just hennes lokala anknytning till Bromma för senaste decenniern­as ofta påkostade julkalendr­ar.

– Under min barndom när jag bodde i Nockeby läste jag väldigt mycket sagor, det har i sin tur inspirerat mig till de här produktion­erna (Teskedsgum­man och Trolltider). Och vad jag särskilt minns, jag fick min veckopeng, eller om det var månadspeng, och för den tog jag Tolvans spårvagn och åkte till Äppelviken­s bokhandel. Varje vecka så köpte jag en barnbok, och den färden och den investerin­gen varje vecka har nog lagt grunden till väldigt mycket av det jag jobbat med under mitt vuxna liv.

 ?? FOTO: ANGIE GRAY ?? Christina Lagerson är kvinnan som står bakom flera kultförkla­rade julkalendr­ar: Teskedsgum­man –67, Trolltider –79 och Bland tomtar och troll –85 (radion).
FOTO: ANGIE GRAY Christina Lagerson är kvinnan som står bakom flera kultförkla­rade julkalendr­ar: Teskedsgum­man –67, Trolltider –79 och Bland tomtar och troll –85 (radion).
 ?? FOTO: LARS WIKLUND ?? Eva Rydberg och Birgitta Andersson i Trolltider.
FOTO: LARS WIKLUND Eva Rydberg och Birgitta Andersson i Trolltider.
 ?? FOTO: PRIVAT ?? Birgitta Andersson och Christina Lagerson.
FOTO: PRIVAT Birgitta Andersson och Christina Lagerson.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden