Västerorts pigga Ulla Mattsson fyller 100 år
LIVSÄLSKARE. Vällingbybon fortfarande full av energi: ”Känns inget annorlunda än förut”
Munnen går i ett, det finns massor att prata om när vi träffar Ulla Mattsson hemma i hennes lägenhet nedanför Vällingby centrum.
Fåglarna, innergården, gamla intervjuer hon gjort, centrum, hennes favoritmat.
Energi saknar 99-åringen knappast. Raskt går Ulla runt hemma i lägenheten i en mörklila manchesterklänning, samtidigt som berättelserna om passionerna i livet kommer en efter en. Särbon Bertil, 85, och grannen och väninnan Irma, 76, är båda på besök.
– Jag hade aldrig räknat med att bli 100, men det känns inget annorlunda än förut. Jag mår bra, jag har inga krämpor.
Lagar mat och jympar
Den dagliga förmiddagsjympan framför tv:n med SVT-Sofia avhandlades för ett par timmar sedan. Ulla fnular på vad hon ska laga för mat till sig och Bertil. Blir det rester får Irma dem.
– Det är knappast första gången jag får mat av dig i så fall. Och bullar kommer du ofta med, skrattar Irma.
– Om man får en portion över, vad gör man då? Jo, man mättar grannen, säger Ulla.
Vad brukar du laga?
– Köttbullar, pannbiff eller ryggbiff. Med lök. Ibland grytor med nötkött och korv, kanske med champinjoner i.
Det låter på Ulla som att livskraften kommer från allt hon fyller dagarna med.
– Fågeltidningarna längtar jag alltid efter, och så gillar jag att hänga med i nyheterna, säger Ulla och visar oss högen i köket av fackmagasin och Dagens Nyheter-ex från senaste veckorna.
Gillar måla porslin
Vällingby bibliotek är fortfarande en favoritplats, men fågelskådarresorna blir inte så många längre. Inte porslinsmåsmå leriet heller. Däremot syns alstren n från decennier av Ullas målande över hela lägenheten.
– Jag målade i 50 år, tills en n bra bit in på 90-talet. Det gick bra för mig, kursledaren var jättemeriterad. eriterad.
Ulla och Bertil då? Ja, de hittade varandra via datorn.
– Jag försökte dra igång ng en studiegrupp för pensionärer i västerort som ville lära sig mer om datorer. Det var 2014, berättar Bertil när vi står inne i köket.
Det blev för få anmälda för att få igång kursen. Men den då snart 90-åriga Ulla Mattsson var ju anmäld. Och hon brukar få som hon vill, berättar hon.
– Jag hade nyligen köpt datorn och frågade Bertil om han inte skulle komma hem till mig och lära mig. Så kunde jag bjuda på lunch som tack för hjälpen. Vi fann varandra, berättar Ulla.
Datorn står på bordet i Ullas finrum, med en hundprydd duk över sig.
– Vi har nog ätit mer middagar ihop än suttit framför datorn tillsammans, säger Ulla.
Växte upp på Söder
Ulla växte upp på Södermalm, men fick som 29-åring en hyreslägenhet i Vällingby efter tio år i bostadskön. Året var 1953, varken centrum eller tunnelbananbanan hade öppnat.
– Men jag kom att trivas härute direkt, de det gick lika bra att ta bussen. Sedan första d dagen har jag trivts här. Vällingby är fort fortfarande lugnt och skönt, som det alltid varit, säger Ulla. Lör Lördagen den 3 februari ska Ulla få luta sig tillbaka och för en gångs skulle slippa tänka på andra. Då ska hon firas i gårdens fritidslokal, men h hur är hemligt, berättar Irma. – Det blir spännande. Jag ska se till att det ser snyggt ut på gården då, sä säger Ulla.
Rekordet 113 år
”
Om man får en portion över, vad gör man då? Jo, man mättar grannen.
●
●
●
●