DE ÄR KONSTEN PÅ SPÅRET…
Det har gått 40 år sedan konstnärerna Karin Ek och Gösta Wessel påbörjade utsmyckningen av Mörby centrums tunnelbanestation. Nu berättar de om hemligheten bakom konsten.
Det har gått 38 år sedan tunnelbanestationen i Mörby centrum invigdes. Men det har gått 40 år sedan utsmyckningen av stationen påbörjades.
Har du lagt märke till hur färgerna förändras beroende vart på perrongen du står? I ena änden dominerar abstrakta former av rosa och vitt - och i den andra änden är det en grågrön färg som täcker sig över bergsväggen.
Konstnärerna bakom utsmyckningen är Karin Ek och Gösta Wessel som bägge var i 30-års åldern när de fick det ärofyllda uppdraget.
– Vi träffades på Konstakademin och vi hade en lärare där som även var chefsarkitekt på SL under den tiden. Då anordnade han en tävling där vi fick tävla om att gestalta stationen vid Bergshamra, säger Gösta.
Karin och Gösta började samarbeta och det fanns inget annat mål än att kamma hem tävlingen.
– Vi kämpade för fullt, dag som natt, vi gjorde prototyper med olika färgsättningar. Och jag kommer ihåg att jag tänkte att om man ”gör” en tunnelbanestation så klarar man sig, säger Karin.
Flyttat förslag
Trots att de ägnade åtskilliga timmar åt att utarbeta ett förslag till Bergshamra så lyckades de inte vinna. Men förslaget uppskattades såpass mycket att de fick göra utsmyckningen på Mörby centrums tunnelbanestation i stället.
– Gösta kom på att man kunde belysa bergsväggarna och på så vis få fram abstrakta former, säger Karin.
De placerade strålkastare vid bägge ändarna av perrongerna och betraktade skuggorna som bildades längs taket och väggarna.
– Vi ville utnyttja karaktären av rummet, att betraktarens position gör hur man upplever rummet, säger Gösta.
Och visst kan det tyckas övermäktigt att två personer skulle ha målat allt? Självklart fick de hjälp. När arbetet påbörjades hade tågspåren ännu inte kommit på plats.
– Man behöver inte sätta epitet på vilken stil det är. Men jag har arbetat mycket med dialektik, att man varje person känner olika känslor. Här kan man se det som antites och syntes, där det vita är antitesen, säger Karin.
Exakta skuggor
De rosa och gråa formerna är exakta skuggor utifrån placeringen av strålkastarna och det vita är det som en alltid ser.
– Människor skulle passera här dagligen och vi ville skapa något som upplevs som ljust och luftigt, säger Gösta.
Har man någon gång träffat en som har ett kreativt yrke, oavsett om det är med musik, konst eller arkitektur, så är det inte ovanligt att man hör en stor portion självkritik gällande sina åstadkommanden. Men idag, nästan 40 år efter att den första tunnelbanan avgått från Mörby centrum, är de bägge relativt belåtna med hur stationen idag ser ut.
– Jag kan fortfarande känna att det här är något jag står för och det är det ju inte alltid som man gör, säger Gösta.
– Det är bra välbehållet och det finns inget klotter. Det var en klarare nyans från början, men det ska vara lite patenterat och kanske inte gör så mycket att det är lite smutsigt vid spåren, tilllägger Karin.
Vi kämpade för fullt, dag som natt, vi gjorde prototyper med olika färgsättningar. Och jag kommer ihåg att jag tänkte att om man ’gör’ en tunnelbanestation så klarar man sig.