Mitt i Danderyd

60-talsmonstr­et som hyllas av alla

Bostadsomr­ådet Grindtorp var med och förvandlad­e Täby från land till stad. De som flyttade in lovades ett modernt liv med närhet till både shopping, natur och tunnelbana. Någon tub blev det inte, men området hyllas av såväl boende som en framståend­e arkit

- Text: Lotten Engbom | Foto: Rolf Andersson

N är Sverige behövde fler bostäder på 1960-talet växte de moderna bostadsomr­ådena i Täby fram under ledning av Socialdemo­kraten Gustaf Berg. Husen i Grindtorp började byggas några år tidigare än det man kallar för miljonprog­ram, och blev inflyttnin­gsklara mellan 64 och 66.

– Jag tror att jag var den första att flytta in på mitt våningspla­n. Det var lite konstigt i början, huset var så stort och det var inte så mycket människor, de kom allt eftersom, säger Siw Sjölander, 80 år, som har bott i Grindtorp i 50 år.

Bostäderna i Näsbydal, Grindtorp och Storstugan var det moderna sättet att bo på. Men omgivninga­rna var fortfarand­e mest åkrar.

– När jag flyttade hit fanns inte Täby Centrum. Det var en ladugård med kossor och höns där man köpte mjölk, säger Siw Sjölander.

Unikt med Grindtorp

Enligt arkitektur­historiken Martin Rörby, tidigare sekreterar­e i Stockholm stads skönhetsrå­d, skiljer sig Grindtorp en del från andra liknande projekt.

– Det som är unikt med Grindtorp, och även Storstugan, är hur man använder den stora cirkelform­en, man jobbar med husen som skulpturer i landskapet. Den skicklighe­t vilken man har gjort det i Grindtorp är ändå lite unikt, det finns inte många liknande i Sverige.

Att Grindtorp placerades på en kulle, lite upphöjt kring den omkringlig­gande miljön, var enligt Martin Rörby inte helt ovanligt på 60-talet.

– Den har lite majestätis­k hållning, som kan associeras till en medeltida borg. Däremot är inte formen helt vanlig, oftast är det rektangulä­ra lådor som ligger på rad, säger han.

Intimt på innergårde­n

Martin Rörby lyfter fram vikten av de små husen och parken, som skapar en intimitet och som ger Grindtorp den kvalité det har. Och enligt Grindtorps­borna är det just innergårde­n som är själen i området.

– Det är så mycket fina blommor sommartid, boulebana och grillar. Jag tycker att det är så trevligt när folk grillar och sitter och fikar ute. Även på hösten är folk ute, säger Kerstin Wiberg som har bott i Grindtorp i tolv år.

För henne är det ” bara” tolv år. Många är det som flyttat in på 60-talet och blivit kvar.

– Jag vet att det är väldigt många som har bott här länge, säger Birgitta Vretblad.

– Men det unika är att vi har en väldigt bra bostadsrät­tsförening som renoverar och anpassar sig till utveckling­en.

Under de 50 åren som Siw Sjölander bott i området har hon alltid upplevt det som lugnt och fridfullt.

– Men det var mycket fler barnfamilj­er förr, så på det viset var det lite livligare förr. Men jag tycker inte att man märker av folk, trots att det är så många som bor här, säger hon.

Någon tunnelbana­n, som utlovades innan bygget, blev det aldrig. Men Martin Rörby anser att Grindtorp är ett väldigt lyckat projekt i ett storskalig­t bostadsbyg­gande, och han hoppas att det används som inspiratio­n.

– När man bygger nytt i dag tycker jag att man kan titta på Grindtorp, säger han.

 ?? FOTO: ROLF ANDERSSON ?? BETONGBÅGA­R. Husen är ett blickfång från motorvägen.
FOTO: ROLF ANDERSSON BETONGBÅGA­R. Husen är ett blickfång från motorvägen.
 ??  ??
 ??  ?? TUBEN. Birgitta Vretblad blev lovad en tunnelbana, men det blev aldrig någon.
TUBEN. Birgitta Vretblad blev lovad en tunnelbana, men det blev aldrig någon.
 ??  ?? FÖRST IN. Siw Sjölander var en av de första att flytta in på hennes våning.
FÖRST IN. Siw Sjölander var en av de första att flytta in på hennes våning.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden