Stina vill berätta om ”skottet i skallen”
Idag känner hon sig stark. Men det har varit en hård kamp. Nu ska 20-åriga Danderydsbon Stina resa jorden runt för att berätta om sina erfarenheter av att vara bipolär.
För ungefär ett år sedan upplevde Stina Atterwall den bästa OCH sämsta dagen i sitt liv. Efter att i flera år ha levt med, vad hon trodde var grova ätstörningar, fick hon reda på att hon är bipolär.
– Jag grät glädjetårar för att jag äntligen fick reda på varför jag mått så dåligt och att det fanns en lösning. Men samtidigt var det som ett skott i skallen när jag fick höra att jag har en kronisk hjärnsjukdom och kommer ha det hela livet, säger hon.
Började vid 14
Stina är idag 20 år. Hon bor i västra Danderyd och tog i våras studenten från Danderyds gymnasium. Men det hela började redan när hon var 14 år.
– Då blev jag sjuk, det hände över en natt. Jag kände att det var något som tog över inom mig. Jag hamnade i en grov ätstörning och blev väldigt sjuk, berättar hon.
Från att ha varit toppresterande i skolan, populär bland vänner och träna elithandboll blev det som att hela världen rasade samman.
– Jag skämdes, från att allt hade gått jättebra så förvandlades mitt liv till ett kaos.
Men ändå dröjde det ända fram till hon var 19 år innan hon träffade en psykiater som kunde konstatera att hon var bipolär och att hennes ätstörning bottnade i sjukdomen.
Innan det spenderade hon över ett år på ätstörningsklinik och fick sköta studierna vid Danderyds gymnasium på distans. Hon är frustrerad över hur lång tid det tog innan hon fick den hjälp som hon behövde och hur väntetiderna är för folk med psykiska problem.
– När jag fick reda på min sjukdom och fick medicin så drogs allt ihop inom mig, jag fick en kärna, ett lugn – jag blev en person igen, säger hon.
– Tidigare var det som att man är som en superhjälte ena stunden och andra stunden är man helt på botten; deppig, utbränd och ibland kunde jag knappt röra mig, säger hon.
Känner sig stark
Hon säger att hon idag känner sig stark efter allt som hon varit med om. Medicinerna gör så att hon enklare hamnar i ett ”naturligt” läge – att topparna inte är lika höga och dalarna inte lika djupa.
Och det som Stina Atterwall vill göra nu är att bli den personen hon själv hade behövt. Hon vill lyfta samtalen om psykisk ohälsa och i synnerhet sin egen sjukdom.
– Nu ska jag åka jorden runt alldeles ensam i ett år. Den fjärde april åker jag till Sydney och börjar där. Planen är att åka runt och prata om psykisk ohälsa och se hur man hanterar det i olika kulturer.
– Jag vill visa att jag kan göra exakt vad alla andra kan och att jag inte definieras av min sjukdom. Det finns så mycket skam och tabun kring psykisk ohälsa som jag vill spräcka.
Jag kände att det var något som tog över inom mig.