Tempo kickar killarna ur studion

DOKUMENTÄR. Deras film har premiär under Tempo

Filmfrossa för alla: I veckan börjar dokumentärfestivalen Tempo. Där blir det världspremiär för ”Wild dogs”, en film om att killarna nu ska ut ur musikstudion.

Tekniknörd. Geni. Och man. Så ser det ofta ut när bilden av en producent ska tecknas. Då blir det den maskulina ensamvargen som spottar ur sig pophits från bakom ett gigantiskt och dyrt mixerbord.

Elin Lilleman Eriksson och Saga Gärde kallar det ”myten om den manliga producenten”. I deras nya dokumentär syftar duon till att, tja, ta livet av den myten, helt enkelt. Filmen heter ”Wild dogs” och skildrar vad de kallar ett pågående maktskifte inom musikindustrin.

Nu är det slut på mansdominans i mainstreampopen: här kommer kvinnorna och transpersonerna.

Har premiär den 8 mars

Jobbet med ”Wild dogs” har pågått sedan 2016 och har nu premiär på Tempo filmfestival, passande nog på internationella kvinnodagen den 8 mars.

Filmen följer den könsseparatistiska organisationen Popkollos satsning på just unga producenter, istället för deras mer traditionellt rockiga inriktning med att spela gitarr, bas, trummor.

– I trygga rum kan kvinnor lära sig av andra kvinnor, lära sig tekniken på egna villkor istället för att anpassa sig efter männen, förklarar en småstressad Saga Gärde under en lunchpaus i studion.

Filmskaparna håller för brinnande livet på att lägga ljud på rullen så allt ska vara klart till den stora premiären.

I deras dokumentär syns både etablerade producentnamn som Robyn och Beatrice Eli, och gröngölingar som Caty Testad, Barbara Chamoun och Selen Özan.

Under resans gång har projektet växt från tv-program till långfilm: Allt var redan färdigfilmat när #metoo exploderade i höstas. Då var det bara att plocka upp kameran igen.

– Allt det som vi började prata om under #metoo är det som Popkollo jobbat med i 15 år. Det enklaste sättet att slippa sexuella trakasserier är att inte ha med snubbar. Att jobba separatistiskt är ingen självklarhet, utan det är ofta ifrågasatt inom branschen. Både #metoo och vår film visar varför behovet av separatism finns, säger Elin Lilleman Eriksson.

”Wild dogs” ett brett verk

Eriksson och Gärde jobbar på ett sätt där de inte skiljer på sitt politiska engagemang och sin konst, nästan som aktivister. Men ”Wild dogs” stämplar de ändå som ett brett verk då det till stor del handlar om mainstreammusik – jakten på att skapa stora pophits.

De vill öppna upp studion och riva det manligt rummet, och visa ”sessions med feta beats som omges av läppstift och nagellack”, som Gärde beskriver det.

– Vi skildrar brudar som älskar och sysslar med pop. För den genren har det aldrig tidigare funnits en separatistisk rörelse, som det gjort i till exempel punk. Här snackar de mycket om DIT: do it together. De producenter vi följer samarbetar, samlas, vågar spela upp grejer för varandra, alltså det som män alltid gjort i sina mansseparatistiska rum. Identitetspolitik har blivit ett skällsord men det här är just det på ett organiserat sätt, säger Eriksson.

”Wild dogs” visas två gånger på Tempofesten, i höst blir det webbserie och SVT. Och namnet då, vilda hundar? Jo, så här förklarar Gärde det: – De här producenterna är som flockdjur som känner styrka i kollektivet. Samtidigt finns där något våldsamt i rovdjuren, en frustration som skriker ”NOG NU!”. De är kvinnor som kräver sitt utrymme, säger hon.