Särskilda skolklasser plockar upp begåvningar
I Danderyd finns särskilda matteklasser och kommunen jobbar med att uppmärksamma särskilt begåvade elever. Vi har pratat med Eric Bergdahl som har ovanligt lätt för skolan.
Fem procent av landets elever kan räknas som särskilt begåvade, enligt Skolverket. År 2010 förtydligades skollagen och där står nu att elever som lätt når kunskapskraven ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin utveckling.
I Danderyd jobbar man sedan några år med att höja kunskapen kring särskilt begåvade elever.
– På central nivå har vi till exempel haft inne organisationer som Mensa, som kan utbilda personalen för att de ska kunna identifiera särbegåvade elever, säger Johan Harryson, bildningsdirektör.
Han menar att man måste skilja på begåvade elever och särskilt begåvade elever.
– En begåvad elev gör normalt sett bra ifrån sig och det fungerar i skolan. Men särskilt begåvade elever blir många gånger understimulerade och blir kanske livligare i klassrummet, säger Johan Harryson.
Finns det en risk att man glömmer bort de som har det svårare i skolan?
– Nej, absolut inte. Vi har Sveriges finaste skolresultat vilket innbär att alla elever tas om hand på ett oerhört bra sätt.
Enligt Skolverket är det inte alltid lätt att uppmärksamma särskilt begåvade elever, eftersom det händer att de underpresterar i sko- lan, för att passa in eller för att de har tappat lusten att lära.
Särskilda klasser
I Danderyd finns särskilda matteklasser för elever med begåvning inom ämnet. På Viktor Rydbergs samskola, VRS, har man klasser för elever som vill nå lite längre. En av dem som går i en sådan är Eric Bergdahl, niondeklassare på VRS. Han var nyligen med i den nationella tävlingen Högstadiets mattetävlings final för hela landet.
– När det är utmanande och problemlösning är det kul. Geometri är kul, och algebra. När det kommer till statistik och att rita upp diagram är det inte lika kul, säger Eric.
Han tycker att alla lärare varit bra på att ge extra ut- maningar. Eric tillhör inte den grupp elever som diagnosticerats som särbegåvad, men har alltid haft det lätt för sig i matten.
Få diagnosticerade
På VRS finns hans mattelärare Juhani Saari, som intresserat sig för särskilt begåvade elever. Han berättar att det är få som blir diagnosticerade.
– De flesta som har hög IQ platsar in, det blir inget speciellt. För andra särbegåvade blir det nästan ett hinder, man passar inte in i skolans mall.
Juhani Saari säger att andra länder tar hand om särbegåvningar bättre.
– Man utnyttjar deras kapacitet, något vi inte gör i Sverige.