SÖKER EFTER FOLKDRÄKTER OCH HISTORIER. Bjuder in lokalborna till 70-årsfirande av dräkten

Det är spring i benen hos Suzanne Åkerhielms barn som leder oss ner till mammas syateljé i familjens källare.

Här står ett stort matbord belamrat med tyger, sytrådar, gamla fotograier och böcker. Det är Suzannes kartläggning av Danderyds folkdräkt och dess historia. En dräkt som nästan helt fallit i glömska. Fram tills nu.

Letar efter pusselbitar

Suzanne som ursprungligen är från Nora, har blivit något av folkdräktens väktare och tagit på sig uppdraget att hitta alla pusselbitar.

Det saknas nämligen några stycken. Som herrdräktens kalott, silverbroschen från Stocksund. En spännande jakt, tycker hon.

– Målet är att få ihop en komplett dräkt med alla olika delar från stadsdelarna i Danderyd.

Började sy till familjen

Eter 15 år som ingenjör, som sin pappa, ville hon göra något annat. Hon har alltid hat ett intresse av att sy, som hon fått av sin mor och mormor, och ville sy folkdräkt till sig själv, sina barn och sin man.

Hon tog kontakt med Franciska Sieurin Lönnqvist på Danderyds hembygdsförening.

– Hon stöttade verkligen mig, säger Suzanne.

– Men det var inte helt lätt att få tag i en folkdräkt.

Danderyds folkdräkt togs fram först på 50-talet. Ett stort antal kvinnoföreningar – mellan 24 och 40 stycken – gick då ihop och startade en sockendräktskommitté på initiativ av prostinnan Greta Hellerström.

Att hitta de rätta dräkterna har varit ett pussel att lägga.

Suzanne har fått gräva ner sig i arkiv, hitta fotograier, gå igenom protokoll och pratat med folk. En folkdräkt kan nämligen se olika ut, beroende på tid och plats. Allt är inte dokumenterat.

– Jag har pratat med en 100-åring om broderimönster på väskan i Stocksund. Jag tror det inns många där ute som har dräkten eller historier att berätta, säger hon.

Folkdräkten är heller inte helt utan konlikter.

Förr kunde det finnas starka åsikter om vad som var folkdräkt och inte.

– I dag är det nog mer avslappnat och inte så många folkdräktspoliser som det fanns på 70-talet.

Fina, men inte så bekväma

Josephine, 10, Carl Wilhelm, 5, Carl Fredrik, 8, är uppklädda i små dräkter och ställer upp för att fotograferas. Färgerna sprakar mot den vita underdressen. Tygerna är ina, men kanske inte så bekväma.

Som gage för modellandet får de godis.

– Det är inte så lätt att sitta i de här kläderna, säger Josephine.

Den 3 februari anordnas hembygdsika på Stallet i Nora. Då iras dräktens 70-årsdag och kläderna ska på igen.

Suzanne hoppas att det kan dyka upp folk som kan hjälpa till att lägga dräktpusslet. Någon kanske har en komplett folkdräkt från Stocksund. Någon annan kanske kan identiiera personer på gamla bilder.

– Det vore så kul om många kom.

Kanske skriver en bok

– Jag skulle gärna vilja starta sockendräktskommittén igen, säger Suzanne.

Hennes mål är att kunna sy en dräkt och kanske skriva en bok.

– Det vore en dröm, att det kan resultera i en bok som Danderydsborna kan köpa om de vill sy en själva.

” I dag är det nog mer avslappnat och inte så många folkdräktspoliser som det fanns på 70-talet.