Inne i hjärnan

Hjärnan är uppbyggd av två olika typer av celler: nervceller och gliaceller. Nervcellerna i hjärnan är mycket specialiserade och sammanvävda av långa förgreningar på rad. De kommunicerar via elektrisk information som sänds blixtsnabbt längs en nervtråd.

När information ska överföras från en nervtråd till nästa måste informationen skickas med små atomer, neurotransmittor, genom en liten öppning som heter synaps. Det är därför det är både elektriska och kemiska processer som gör att vi kan tänka och att hjärnan kan styra kroppen.

Gliaceller stöttar nervcellerna och har en rad specialfunktioner. Det är 9–10 gliaceller på varje nervcell. Astrocyter, stjärnceller, är de största gliacellerna. De ligger runt synapserna och ser till att nervcellerna kan prata med varandra. Andra gliaceller bildar kedjor av fett som isolerar nervcellerna i hjärnan och ryggmärgen. Gliacellerna tycker mycket om omega 3 och det är därför det är så viktigt att äta fisk.

Hjärnan är betydligt mer skyddad av de andra organen i kroppen. Den är skyddad mot tryck och slag av av det tjocka kraniet och ligger i en bädd av cerebrospinalvätska. På mikroskopnivå är hjärnan skyddad mot flera potentiella faror i blodet av blodhjärnbarriären. Detta är en vägg som skapas av pyttesmå blodådror (kapillärer). Denna vägg stoppar bland annat bakterier från att komma in till hjärnan via blodomloppet.

Är det något som går dig på nerverna? Hjärnbarken i en människas hjärna innehåller omkring 23 miljarder neuroner.

Snabb kommunikation De snabbaste nerverna i kroppen kan överföra elektriska signaler i 120 meter per sekund.

Hypothalamus ligger i mellanhjärnan och bestämmer över viktiga saker som dygnsrytm, hunger, törst och kroppstemperatur. Lillhjärnan spelar en viktig roll för att kontrollera musklerna. Kärnan i hjärnbryggan styr funktioner som sömn, om du måste gå på toa, sväljning och ansiktsuttryck. Den nedre halvan av hjärnstammen styr livsviktiga funktioner som andning och hjärtslag. Detta sker helt automatiskt. Den bakersta delen av hypofysen är ursprungligen en del av hypothalamus. Här separeras bland annat viktiga hormoner. Det ena styr njurarna och den andra är viktig när man ska föda barn. Denna kallas också körtelhypofysen. Här separeras det ut många hormoner. De kontrollerar bland annat växt, förbränning, fruktbarhet och stress.