Vad finns i huvudet?

Så är vårt kontrollcenter sammansatt.

Från det ögonblick en bebis föds är det huvudet som växer snabbast. Runt tvåårsåldern har benplattorna växt samman och tillväxten fortsätter till sjuårsåldern. Under den här perioden förändras både form och storlek. Skallen hos vuxna människor är sammansatt av totalt 22 ben. 8 bildar kraniet och 14 utgör ansiktet. Tillsammans utgör de skallen som är hela ramverket för alla funktioner i vårt huvud.

Den viktigaste anledningen till att vi har skallen är för att skydda hjärnan. Även en liten smäll mot huvudet kan orsaka allvarlig hjärnskada utan det skyddet.

Skallen har tre strukturella drag. Hålrummen som innehåller och beskyddar ögonen är utformade så att muskler, nerver, blodkärl och vävnad kommer fram till ögonen. Bihålorna ger rum åt näshålan och innehåller också luftfyllda rum som är orsaken till att folk låter helt annorlunda. Till slut hålls huvudet ihop av sammanfogningar som är mjuka fibrer när vi föds men som senare stelnar till något som påminner om stygn. De fungerar som orörliga fogar som hindrar huvudet från att falla isär.

Musklerna i huvudet är strukturerat som tunna plattor över benen i kraniet och ansiktet. Det finns två huvudkategorier av muskler i huvudet. Ansiktsmusklerna rör munnen, flyttar käken och flyttar kinderna för att hjälpa till med att äta och andas. Efter det har vi tuggmusklerna som ger direkt kontroll över ätandet, öppning och stängning av käken och sidledsrörelser. I tillägg är det några mindre muskler som styr andra delar av ansiktet, bland annat det inre örat och ögat.