Em­pa­ti­ge­ner­na

DNA kan be­stäm­ma hur väl män­ni­skor kan tol­ka and­ra män­ni­skors käns­lor ge­nom de­ras an­sikts­ut­tryck.

Det senaste inom vetenskap - - INNEHÅLL -

Den störs­ta stu­di­en av sitt slag för­sö­ker hit­ta sam­ban­det mel­lan pre­sta­tio­ner­na i ett kog­ni­tivt em­pa­ti­test och ge­ne­tik. Re­sul­ta­tet hit­tills ty­der på att vårt DNA åt­minsto­ne del­vis på­ver­kar vår för­må­ga att för­stå and­ras tan­kar och käns­lor ge­nom att tol­ka ut­tryc­ken i de­ras ögon.

En fors­kar­grupp som ar­be­tar för ge­ne­tik­fö­re­ta­get 23an­dMe har iden­ti­fi­e­rat en ge­ne­tisk va­ri­ant av kro­mo­som 3, som är för­knip­pad med för­må­gan att ty­da ut­tryc­ken i folks ögon. Stu­di­en av 89 000 män­ni­skor i he­la värl­den an­vän­de ett test som fick nam­net Ögon­testet, för att be­stäm­ma in­di­vi­der­na kog­ni­ti­va em­pa­ti­för­må­gor.

Den mins­ta delen av kro­mo­som 3 är en del av ge­nen LRRN1 (Leu­ci­ne Rich Neu­ro­nal 1) som ti­di­ga­re iden­ti­fi­e­rats, då den spe­lar en stor roll i nerv­cent­ret cor­pus stri­a­tum. Det­ta om­rå­de i hjär­nan har vi­sat sig va­ra vik­tigt för em­pa­ti och den nya stu­di­en tycks vi­sa att sam­ma ge­ne­tis­ka va­ri­a­tion som för­knip­pas med höga po­äng i Ögon­testet även ökar vo­ly­men på stri­a­tum.

Det­ta är ett vik­tigt steg fram­åt för neu­ro­ve­ten­ska­pen och det läg­ger till än­nu en bit i puss­let om vad som le­der till va­ri­a­tion i kog­ni­tiv em­pa­ti. Forsk­ning­en stöt­tar te­o­rin om att em­pa­ti be­ror på ge­ne­ti­ken och upp­le­vel­ser un­der barn­do­men. Ar­bets­la­get vill fort­sät­ta att nog­grant stu­de­ra ämnet och har pla­ner om att ut­fors­ka hur des­sa ge­ne­tis­ka va­ri­an­ter fun­ge­rar, samt hur de an­sva­rar för olik­he­ter­na i kog­ni­ti­va em­pa­ti­för­må­gor.

Cor­pus stri­a­tum är en av de cen­tra­la de­lar­na i stor­hjär­nan.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.