SU­PER­SPRINT­LÖ­PA­RE

Idrotts­ta­lang hand­lar in­te ba­ra om trä­ning och livs­stil, en del hand­lar om ge­ner.

Det senaste inom vetenskap - - FORSKNING -

Musk­ler­nas kon­struk­tion och funk­tion be­ror på dus­sin­tals ge­ner, men det är spe­ci­ellt en som väckt id­rotts­fors­kar­nas upp­märk­sam­het. Den he­ter ACTN3 och bär på in­struk­tio­ner­na för ett pro­te­in som he­ter al­pa-ak­ti­nin-3, en mo­le­kyl som har en del i sam­man­drag­ning­en av typ 2mus­kel­fib­rer.

Typ 2-mus­kel­fib­rer är även kän­da som snab­ba mus­kel­fib­rer och an­vänds i ex­plo­si­va kraft­ut­brott. De är star­ka och kraft­ful­la, men blir tröt­ta fort. De är av­gö­ran­de in­om id­rot­ter som sprint­löp­ning. Typ 1 är lång­sam­ma mus­kel­fib­rer och är bätt­re äg­na­de till lång­va­ri­ga sam­man­drag­ning­ar och ut­hål­lig­het. De är in­te li­ka star­ka, men or­kar ar­be­ta myc­ket läng­re.

Det finns en bland­ning av bå­da ty­per­na i musk­ler­na och ba­lan­sen på­ver­kas av vad musk­ler­na van­ligt­vis an­vänds till. Det finns va­ri­a­tio­ner mel­lan in­di­vi­der i fib­rer­nas oli­ka an­tal och ef­fekt. Om­kring en fem­te­del av män­ni­skor­na i Eu­ro­pa och Asi­en har non­sensmu­ta­tio­ner del­vis ge­nom ACTN3-ge­nen, så att pro­te­i­net är kor­ta­re. Det re­sul­te­rar i en brist på al­fa-ak­ti­nin-3. Det­ta ver­kar på­ver­ka hur väl kraf­ten över­förs ge­nom musk­ler­na och hur typ 2-fib­rer­na sva­rar på trä­ning. Des­sa män­ni­skor kan där­för säl­lan täv­la på elit­ni­vå­er i till ex­em­pel sprint. Bland eli­t­ut­ö­va­re är det en myc­ket läg­re an­del in­di­vi­der som har den­na mu­ta­tion.

Som med all kom­pli­ce­rad ge­ne­tik är ACTN3-ge­nen in­te den en­da fak­torn. Man­li­ga elitsprin­ta­re har of­ta­re den­na brist än de kvinn­li­ga, nå­got som ty­der på att testos­te­ron kan lind­ra nack­de­lar­na.

Det är be­tyd­ligt mer säll­synt att elitsprint­lö­pa­re har ACTN3-brist.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.