Spionage på 1500-talet

Elisabet I, den sista härskaren av Tudor-klanen, upprättade hemliga tjänster för att behålla tronen.

Som en protestantisk drottningddr utan tronarvinge hotades ElElisabetli I av dem som hellre ville ha skotten MariaM Stuart som regent. På grund av risken för aattentat upprättade drottningendrottningen ettett nätnät av sspioner, som skulle varna henne om fiender och upptäcka utländska komplotter. Ledaren för Elisabets hemliga tjänster var den protestantiska juristen sir Francis Walsingham och spionerna var några av landets smartaste människor. De var akademiker, vetenskapsmän och lingvister som alla hjälpte till att skydda den utsatta monarkin.

Tekniska framsteg hjälpte också nätet av spioner. Det var under denna period som osynligt bläck gjort av mjölk eller citronsaft började användas. Dessa meddelanden kunde läsas genom att värma pappret över ett stearinljus. Kryptografin blev mer avancerad och spionnäten var tvungna att både kunna skriva och tyda olika koder. Under drott ningens regeringstid avslöjades en rad konspirationer för att störta eller döda henne. Det hemliga nätet räddade förmodligen hennes liv mer än en gång. Den fängslade rivalen Maria Stuart lyckades till exempel skicka kodade meddelanden till sina allierade via öltunnor. Hon visste dock inte att öltunnorna smugglades av en dubbelagent som tydde Marias meddelanden och fick reda på att hon var delaktig i en komplott för att döda Elisabet. Alla de inblandade, även Maria, greps snabbt, ställdes inför rätta och dömdes för förräderi.

Walsinghams budget var 2 000 pund per år. Agenter i Elisabets spionagenät samlade information om den spanska arméns förberedelser. Maria Stuart skickade hemliga meddelanden till sina allierade med hjälp av dessa kodtecken, men Walsinghams spioner tydde...