Nu behövs nationell strategi för djurfri forskning
Efter 37 år väljer Djurens Rätt nu att sluta nominera till de djurförsöksetiska nämnderna. Prövningen fungerar inte och det är dags att lyfta blicken.
För att som forskare få utföra djurförsök i Sverige ska en ansökan skickas in till en djurförsöksetisk nämnd. Nämnderna bildades 1979 för att väga resultatens förmodade nytta mot djurens lidande. Inrättandet av nämnderna kan på pappret se ut som en delseger i arbetet för försöksdjuren, men har i praktiken inte gjort mycket för det djuretiska perspektivets status. Djurens Rätt ser en genomgående avsaknad av önskvärda faktorer i prövningen, som exempelvis oberoende veterinärmedicinsk kompetens och underlag om alternativ till djurförsöken. Endast två av de 13 ledamöterna är nominerade av djurskyddsorganisationer och 95 procent av ansökningarna beviljas.
nominerat har kontinu
DE LEDAMÖTER VI erligt försökt förbättra villkoren för en rimlig prövning utifrån djurskyddslagen, men tyvärr inte blivit hörsammade.
Som Sveriges största djurrätts- och djurskyddsorganisation ser vi inte längre att vi kan bistå med nomineringar till nämnderna, som nu får kritik från fler håll. 25 februari 2019 publiceras debattartikeln ”Hur mycket ska djur få lida för att människor ska få det lite bättre?” i GP, undertecknad av professorer och docenter från Göteborgs universitet, Chalmers och Malmö universitet. De menar att prövningen av djurförsök bör reformeras, samt att frågan måste ges större utrymme i samhällsdebatten.
Enligt EU:S försöksdjursdirektiv är det slutgiltiga målet att djurförsök ska ersättas så snart det är vetenskapligt möjligt. 2017 antog Nederländerna som första land en tydlig strategi på temat, där många av dagens djurförsök ska fasas ut till 2025. Här bör Sveriges regering ta efter med en nationell handlingsplan för utfasning av många djurförsök.
Det finns idag sofistikerade alternativ till vissa djurförsök, ofta baserade på mänskliga celler, modeller och data. Förutsättningarna finns - det som saknas är politisk vilja och tillräckliga anslag till utveckling av djurfria metoder. Frågan vi som samhälle måste ställa oss är vilka grundprinciper forskning egentligen ska bedrivas utifrån. Faktumet att dagens metoder kräver etisk prövning i varje enskilt fall är en signal om att något är fel, och det i grunden.
också att förändring är möjlig. MEN VI VET
På nästa sida skriver min styrelsekollega Tommy om vegotrenden som nu ser ut att vara här för att stanna, generationen som driver det värderingsskiftet, och livsmedelsindustrin som nu vågar ställa om i enlighet med det. Varför skulle forskningens värld, det vill säga det fält som definieras av innovation och kreativa lösningar, inte kunna göra det samma?
Vi som står på försöksdjurens sida måste vara tydliga i vårt budskap – för till skillnad från livsmedelsindustridjuren är konsumentmakt inte ett verktyg vi kan använda här. Blir vi sjuka behöver vi vår medicin, och för att hålla oss friska behöver vi vår forskning. Vad försöksdjuren behöver är inte mer ”etisk” prövning. De behöver politisk handlingskraft. Och de behöver det nu.