Trendbrott för kycklingarna.
Antalet slaktade kycklingar i Sverige minskade under 2018 efter en lång tids ökning. Förra året åt vi mindre kycklingkött och födde upp färre slaktkycklingar inom industrin, jämfört med 2017.
När Djurens Rätt drog igång kampanjen ”99 miljoner” visade Jordbruksverkets siffror egentligen att siffran 99 var i lägsta laget. Det var nämligen över 100 miljoner kycklingar som slaktades i svenska fabriker under 2017 – en siffra som var 76 miljoner år 2012 och har ökat år för år. Men 2018 bröts alltså trenden. 99 miljoner är numer 98.
Minskningen kan med
säkerhet delvis härledas till en minskad konsumtion av kycklingkött i Sverige. 6,9 procent. Så mycket minskade konsumtionen av så kallad ”matfågel” under de första nio månaderna förra året, jämfört med samma period 2017. Det är en större minskning än för gris-, nöt- och lammkött sammanlagt.
– En ökad andel vegetarisk mat hos vissa konsumentgrupper får fortsatt genomslag på köttkonsumtionen, säger Åsa Lannhard Öberg, jordbrukspolitisk utredare på Jordbruksverket.
Enligt Eu-kommissionens årliga framtidsprognos för jordbruket kommer vi att få se en minskad köttkonsumtion inom unionen fram till 2030. I rapporten går att läsa
om vad de kallar ett ” konsumtionsskifte”, där vi går mot en minskad konsumtion av kött, bröd och socker, och en ökad efterfrågan på växtbaserade proteiner.
– Det är otroligt glädjande att se köttkonsumtionen fortsätta minska så kraftigt, säger Moa Richter Hagert, kommunikationsansvarig på Djurens Rätt. Det kan låta som ett fåtal procent, men omvandlat till individer handlar det ju om miljontals djur. Folk blir allt mer medvetna om animaliernas baksidor och drar ner på köttet.
kyckling till Sverige
ÄVEN IMPORTEN AV minskade med 3,5 procent under de tre första kvartalen 2018, men exporten ökade dock kraftigt med hela 22 procent jämfört med året innan. Dock är även exportökningen i linje med Eu-kommissionens prognos.
För trots att den europeiska köttkonsumtionen förväntas minska, så är den globala trenden ökad köttkonsumtion. På grund av den fortsatt stora efterfrågan på världsmarknaden väntas exporten därför öka när det gäller till exempel kycklingkött och processade mejeriprodukter såsom mjölkpulver och ost.
Det verkar alltså som att två motstridiga trender existerar parallellt. En som definieras av minskad animaliekonsumtion i Sverige och Europa, och ett ökat intresse för växtbaserade alternativ. Och en annan, som definieras av en ökad global efterfrågan på kött och andra animalier – vilket öppnar upp för Eu-länderna att öka exporten och fortsätta expandera djurindustrin.
2018
JORDBRUKSVERKETS SIFFROR FRÅN speglar dessa två trender väl. De visar en tydlig minskning i konsumtionen av de vanligaste köttyperna, men en produktionsökning hos samma industrier – förutom för kycklingindustrin som ser en minskning.
– Precis som utvecklingen sett ut i Sverige, så kommer vi nog se att konsumtionen av kött fortsätter att stiga i många länder innan den når sin kulmen och börjar vända. Vi måste ha tålamod och lägga fokus där vi kan ha störst påverkan. Två viktiga verktyg för oss att påverka globalt är våra internationella samarbeten med andra djurrättsorganisationer samt påverkansarbetet gentemot företagen, säger Moa Richter
Hagert.
Tvetydiga framtidsprognoser åsido, när det gäller antalet kycklingindivider som föddes upp och slaktades i Sverige förra året, är svaret mer lättolkat. Anna Harenius, sakkunnig etolog på Djurens Rätt:
– Trots den ökade exporten innebär produktionsminskningen ändå att 1,5 miljoner kycklingar slapp födas upp inom kycklingindustrin i Sverige under 2018 jämfört med 2017. Lägg till att även importen minskade, så innebär det att väldigt många kycklingars liv sparades under perioden.